Det luktar kanel från grötlunchen i den lilla matsalen där alla friskolan Tankeborgens 32 elever äter samtidigt. Samhället Svartlå ligger 3,5 mil från Boden och 1,5 mil från närmsta skolan som ligger i Harads.
2007 lades den kommunala skolan ner efter att ha hotats åtskilliga gånger tidigare.
– Vi såg det komma och vi insåg att det skulle behövas någon form av organisation. Då bildade vi byföreningen, primärt för att försöka få kommunen att driva skolan vidare. Det var stormöten och ett jäkla liv, säger Urban Nyström, ordförande föreningen.
Kommunens argument under alla försök att lägga ner skolan var, enligt Urban Nyström, att en liten skola var sämre pedagogiskt och att eleverna inte utvecklas socialt med färre kamrater att välja på.
– De upprepade det så många gånger att det uppfattas som fakta. Men ingen kunde säga vad de här föreställningarna var baserat på eller belägga det med någon forskning. Samtidigt finns massor av bevis om det motsatta, säger Nyström.
Från början fanns inga ambitioner att starta en friskola. Men när kommunen lade ner skolan så startades den ekonomiska föreningen som driver friskolan. Ett år från kommunens nedläggning startades friskolan.
– Grundförutsättningen är att det finns folk i bygden som är besjälade och lägger ner arbete, särskilt initialt.
Berit Öhrvall är rektor på halvtid och livsmedelsproducent i grannbyn Överäng, andra halvan.
Hon berättar att skolan har behöriga lärare och ställt upp med vidareutbildning på arbetstid i de ämnen som behövt komplettering. För små ämnen, som moderna språk, köper de in lärare som jobbar periodvis.
I Tankeborgen går 32 elever i de sju årskullarna och man har fyra pedagoger. Lokalen hyrs av Boden kommun. Allt i den pedagogiska verksamheten fungerar som i en kommunal skola.
– Skolan måste klara sin budget annars går det inte, men vi har ekonomi att ha tio elever på en lärare. En förutsättning är korta beslutvägar och lite administration. Vi klarar att ge de barn som har särskilda behov stöd och har haft extra anställda under perioder för det, säger Öhrvall.
Det som kanske inte riktigt är som i en kommunal skola är engagemanget i bygden.
– Vi har många ideellt arbetande människor runt omkring som fixar med sådant som underhåll och reparationer, säger Nyström.
– Alla som bor på landsbygden vet att skolan är en förutsättning för att en by ska överleva. Stänger den flyttar barnfamiljerna, säger Öhrvall.
Det finns en smärtgräns, ekonomiskt, pedagogiskt och socialt för eleverna, för hur få elever de kan ha och ändå driva skolan vidare. Var smärtgränsen ligger vet de inte, men just nu ser det bra ut.
– Det finns barn i förskolan som fyller på de närmsta fem åren, säger Nyström och fortsätter:
– Vår existens motbevisar åsikten att det inte driva små byskolor. Men det ska man veta, att driva friskolan är att arbeta i lätt motvind i förhållande till kommunen. De är inte odelat positiva till att skolan drivs vidare.
Enligt Öhrvall har skolan gott pedagogiskt anseende och föräldrar och barn är nöjda. Eleven Lea Lundmark, 12, berättar om sammanhållningen.
– Alla känner varandra och vet mycket om varandra. Vi som är lite äldre ser efter ettorna och tvåorna och lär dem hur man ska göra och vad man inte ska göra.