"Ibland ville jag dö"

Madlén Fornelid, 42 år, berättar osminkat om sin barndom. Hur det var att växa upp med en pappa som missbrukade och en mamma som var psykiskt sjuk.- Jag grubblade på vad det var för mening med att leva och ville ibland dö, säger hon.

Madlén Fornelid från Överkalix berättar osentimentalt om sin barndom, en barndom som barn bör slippa uppleva.FOTO: Fanny Öhlund

Madlén Fornelid från Överkalix berättar osentimentalt om sin barndom, en barndom som barn bör slippa uppleva.FOTO: Fanny Öhlund

Foto: Fanny Öhlund

BODEN2009-05-22 06:00
Madlén Fornelid var inbjuden av IOGT-NTO:s Sigrid Söderholm för att berätta för elever på omvårdnadsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet på Björknäs gymnasium.
- Det här är min historia, säger Madlén Fornelid.
Vill ge hopp och stöd
Hon vill berätta för att ge hopp och Sigrid Söderholm påpekar att bry sig är att göra skillnad.
Madlén Fornelid infogar att hon mer eller mindre bodde hos sina kamrater när hon gick i högstadiet.
- Det var jättebra. Och det fanns en grannkvinna som kom hem till oss med bullar. Hon visade empati och att hon brydde sig om, berättar hon.
Men Madlén Fornelid talar också om att hon som barn ville skydda familjen från elaka tungor och so-cialen.
Är inte bitter
- Visst fanns det människor som kallade mig jävla alkoholistunge och min familj för jävla psykfamilj. Det ska man slippa. Det är nog jobbigt som det är, säger Madlén Fornelid.
Även om hon säger att barn inte ska behöva leva som hon, så är hon inte bitter, utan säger att hennes föräldrar gjorde så gott de kunde.
Hon konstaterar att de var sjuka och tillägger att när myndigheterna utredde om hon och brodern skulle omhändertas, så ville hon inte det.
- Mamma och pappa är ändå mamma och pappa.
Flyttade fram och tillbaka
Hennes föräldrar träffades
i tidiga tonåren. Redan innan Madlén föddes drack hennes pappa.
Nu har hon även tagit reda på att han tidigt var intagen för ångest och depression. Han missbrukade även tabletter.
Madlén Fornelids mamma blev också sjuk och fick senare diagnosen schizofreni.
Osentimentalt berättar hon om hur de flyttade fram och tillbaka mellan Norrbotten och olika städer i södra Sverige.
Grannarna larmade både det sociala och polisen om bråk och om att barnen for illa.
Fylla och svartsjuka
- Det är dokumenterat att pappa slog mig, men det minns jag inte. Jag minns en gång att han satt grensle över mamma och slog henne. Det var fylla och svartsjuka. Många försökte förmå mamma att lämna pappa, men då gjorde hon inte det.
Modern blev sämre när Madlén Fornelid var i tonåren.
- Hon blev innesluten och grubblande. Pappa söp upp alla pengar och låg i soffan och spydde. Jag försökte hålla lite ordning, städa och tvätta och passade min lillebror.
Mådde mycket dåligt
Hon försökte att ställa krav på sin pappa, hällde ut spriten och tog pengar för att ha till mat, men berättar också att hon blev ertappad när hon stal disktrasor.
- Jag tänkte att jag skulle ha pengarna till annat som vi behövde.
Hon mådde mycket dåligt.
Hon hade svårt att sova och satt uppe på nätterna, rökte och grubblade. Hon ville dö.
Hon läser ett brev som hon skrev till sin mor om att hon inte orkade bo hemma längre.
Livet gick vidare
Det kunde ha gått illa för Madlén Fornelid.
Hon drack sig full första gången som tolvåring. Betygen var dåliga och hon riskerade streck i ett par ämnen på grund av att hon inte orkade närvara på lektionerna.
Hon bestämde sig där och då att ingen annan kunde gå i skolan åt henne.
Madlén Fornelid gick ut gymnasiet med över fyra
i snittbetyg.
- Livet går vidare.
Gripna av berättelsen
Hennes pappa drack ihjäl sig trots att han var nykter under en stor del av 1990-talet. Hennes mamma mår bättre i dag.
Själv slutade Madlén Fornelid röka när hon väntade sitt första barn för 16 år sedan.
Eleverna är tagna av hennes berättelse och lämnar föreläsningen med Sigrid Söderholms uppmaning att fundera på vad de kan göra som medmänniskor.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om