Julens hemstad byttes mot Boden

För fem år sedan, den 23 december 2003, kom familjen Handal till Harads.
- Det glömmer jag aldrig, säger Juan Handal, 26 år.
Det var 33 minus och han trodde han kommit till väldens ände. Nu är det Juan i familjen som bor kvar i Harads där han har fast jobb. Resten av familjen flyttade till Boden när Sleiman Handal fick jobb på Lärcentrum och inte ville pendla. Hans hustru Virginia studerar svenska och yngsta sonen, Richard 23 år, jobbar som tolk.
De är katoliker och kommer från den plats där allt startade för över 2000 år sedan. Tack vare det som hände i ett stall i Betlehem firas julen världen över i dag.
Sleiman Handal berättar om firandet i hemstaden. Det startar med att en procession ledd av den katolska patriarken går från Jerusalem till Betlehem. Där tas han emot av nyckelpersoner från myndigheter och scoutrörelsen från hela Västbanken.
Midnattsmässa
Patriarken håller midnattsmässa i Jesu födelsekyrka där tusentals kristna pilgrimer möter upp. I jul var de fler än på många år.
- Julen inleds vid midnatt. Det kom så många turister från hela världen så vi brukade gå på gudstjänsten den 25, säger Sleiman Handal.
Han berättar att de även brukade besöka Beit Sahur, platsen där änglarna uppenbarade sig för herdarna, och gör sedan en reflektion:
- Josef och Maria flydde med Jesus till Egypten. De var de första flyktingarna.
Handals håller fast vid traditionen att gå på gudstjänst juldagen. Familjen har med sig vin som tillverkas i ett kloster i Betlehem och åker till katolska kyrkan i Luleå i S:t Josef Arbetarens församling. Vinet, som blir dagens nattvardsvin, lämnar de till fader Gene Dyer och fader Martin Ferenc som leder gudstjänsten.
- Jul är en tid av generositet, säger fader Martin och talade inte bara om den glädje den som får gåvan upplever, utan att även givaren blir glad.
- Julen handlar inte bara om klappar, utan om den gåva hela världen har fått. Vi har valt att fira den 25. Det är den tid då mörkret skingras och vi gläds över att ljuset vinner över mörkret.
Fader Martin talar om trons mysterium.
- Det är en fin tradition att komma hit, säger Juan Handal.
Tillbaka hemma förbereder Virginia Handal julmiddagen med olika sallader, ugnsstekt lamm och kyckling, piroger, små köttpajer och ris med pinjenötter. När maten börjar dofta från köket då är det jul, säger Richard Handal och tillägger, att det även är speciellt fint med snön.
- Då känns det som det är jul på riktigt.
Stor släkt
Han och hans pappa enas om att alla länder har olika jultradtioner, som i hemlandet skickar de inte julkort om man bor i samma stad. I stället besöker man varandra fram till nyårsdagen.
De har under sina fem år i Sverige aldrig återvänt till Betlehem och det om de saknar allra mest under julen är släkt och vänner. Släkten Handal består av omkring 350 personer och Sleiman Handal berättar att de har som tradition att alla familjer lägger pengar och köper julklappar till alla barn upp till tolv år.
- Vi hjälper varandra så att alla barn blir glada när det är jul.
Via internet får de bilder på julfirandet i Betlehem och foton på människor de känner.
- När man ser sina vänner känner man sig glad i hjärtat. Vi ringer varandra, men ett telefonsamtal tar slut, säger Richard Handal.
Familjen sätter sig vid ett juldukat bord med NSD som gäst och äter en helt underbar middag med fantastisk kryddad mat. Det råder julfrid hos familjen Handal i Boden och Sleiman Handal önskar fred i sitt hemland, Palestina.

Julens hemstad byttes mot Boden

Likväl i Boden som i Betlehem smyckas staden och hemmen. Familjen Handals krubba står under den rödklädda granen och hos dem firar de jul den på juldagen.- Varje land har olika traditioner, säger Sleiman Handal och sonen Juan tillägger att det är roligt att blanda dem.