Kamp för romerna

Efter ett par glas vin säger bordsgrannen på den fina middagen: "Jag gillar inte romer". Maria Leissner, som har varit ordförande för delegationen för romska frågor, har hört det många gånger.- Hade personen sagt: "Jag gillar inte judar", hade jag inte suttit kvar vid bordet. Det är accepterat att vara rasist mot romer för vi har aldrig behövt skämmas för det, säger hon.

"Minoritetsrättigheter är ett sätt att garantera grupper som är diskriminerade tillgång till sina mänskliga rättigheter", säger Maria Leissner, som var ordförande för delegationen för romska frågor.FOTO: Lena Tegström

"Minoritetsrättigheter är ett sätt att garantera grupper som är diskriminerade tillgång till sina mänskliga rättigheter", säger Maria Leissner, som var ordförande för delegationen för romska frågor.FOTO: Lena Tegström

Foto: Lena Tegström

BODEN2010-09-30 06:00
I går talade Maria Leissner på landstingets konferens i Boden om nationella minoriteter.
Utredningen Romers rätt - en strategi för romer i Sverige blev klar i sommar. Den är ute på remiss och ett av förslagen är att tillsätta en sanningskommission.
- För att krafsa upp skiten som finns. Vi behöver rensa på bordet, säger Maria Leissner.
Socialt accepterat
Utredningen har tagit 3,5 år och hon berättar att hon aldrig tidigare blivit så häpen, förtvivlad och förbannad.
- Vaclav Havel sa att "ett lands behandling av romerna är ett lackmustest på dess demokrati".
Maria Leissner framhåller att antiziganism är socialt accepterat i Europa och Sverige. Hon hoppas därför att den ska pekas ut som särskilt mycket värd att bekämpa.
- Det finns en avgrund för en stor grupp människor som inte har tillgång till sina mänskliga rättigheter.
Hon berör president Sarkozys utpekande av romer som kriminella, men påminner om att han inte är ensam.
Italiens premiärminister, Berlusconi, har sagt samma sak. Liksom borgmästaren i Köpenhamn. Denne anklagade kollektivt en grupp romer från Rumänen för brott och de kastades ut.
I Sverige utvisas romer för att de ägnat sig åt lagligt tiggeri.
- Det sker i strid mot den fria rörligheten för EU-medborgare, säger Maria Leissner.
Hon gör en historisk tillbakablick. Utstötningsmekanismerna är olika under olika skeenden.
Måste skapa förtroende
Marginaliseringen av romer har lett till tre saker, enligt Leissner.
4 Ett oacceptabelt välfärdsgap mellan romer och majoritetssamhället. 80 procent är arbetslösa. Majoriteten av barnen och ungdomarna saknar en fullständig utbildning. Romerna har sämre hälsa och sannolikt kortare livslängd.
4 Ett maktunderskott. Det finns nästan ingen romsk representation överhuvudtaget och romer har dåliga kunskaper om sina rättigheter. De exkluderas från rätten till inflytande och rätten att påverka sina liv.
4 En förtroendeklyfta.
- Den är djup och berättigad. Romerna är de mest förtalade och diskriminerade av alla i Europa. Vi måste skapa förtroende för att komma åt väldfärdsgapet och maktunderskottet, säger Maria Leissner.
Romerna har utsatts för rasbiologisk forskning, tvångssterilisering och barnen har omhändertagits.
En halv miljon romer dog
i Hitlers läger.
"Minns och skäms"
Mellan 1914 och 1954 förbjöds romer inträde i Sverige på grund av etnisk härkomst, även om de var svenska medborgare.
- Det vi minns och skäms över upprepar vi inte, säger Maria
Leissner.
Hon är övertygad om att det behövs en sanningskommission för att kunna uppnå målsättningen, att de romska barn som föds i Sverige i år ska ha samma förutsättningar till ett gott vuxenliv som sina jämnåriga icke-romska kamrater vid 20 års ålder.
- Sverige kan bli ett föregångsland, säger hon.
Fotnot: EU inleder en process mot Frankrike för landets behandling av romer, uppger EU:s justitiekommissionär Viviane Reding. Granskningen gäller om landet brutit mot regeln om fri rörlighet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om