Han och Semhar Hagos Beldu finns i en grupp som fått uppehållstillstånd i Sverige och läser svenska på deltid på Hermods. I utbildningspaketet ingår också språkpraktik för att se vilket arbete de skulle tänkas passa för.
– Min lärare har sagt till mig att det finns många lediga arbeten i Norrbotten för arbetslösa, säger Tesfay Mussie Negash.
I hemlandet Eritrea har han arbetat som servitör, städare, frisör men även studerat till bagare och mekaniker.
– Jag har också varit bonde nästan hela livet. Jag gillar att jobba, säger Tesfay.
Hans handledare Ingegerd Sundvall berättar att hon och Tesfay tränade på hur man ska berätta för en arbetsgivare vad man är bra på.
– Jag sade åt Tesfay att han är bra på svenska och intelligent och uppmanade honom att gå och söka jobb. Jag sa också att det var bra att bli lite självständig.
Tesfay tog henne direkt på orden och traskade direkt till Arbetsmarknadsförvaltningen.
– Jag fick både lite instruktion och inspiration. Jag fick ett instegsjobb som servicevärd några månader.
Tesfay städar, kopierar, sköter vissa tolkuppdrag och jobbar med parkarbete tillsammans med Förvaltningsservice.
– Jag gillar variation och får nya erfarenheter. Tre år var jag borta från jobb. Att vara tillbaka och ha ett jobb igen känns mycket bra, säger 28-åringen.
Även vården skriker efter fler anställda. På Erikslunden finns mest dementa boende.
– Att språkpraktikanterna finns där i dagrummet med de gamla är en trygghet. De kan öva språket genom att prata med de gamla. Så det är både bra för praktikanten och för oss, säger enhetschefen Annethe Sandström.
Det är också viktigt att vårdpersonalen är delaktig om man har språkpraktikanter.
– Alla vi får in i verksamheten är en resurs, men vi ska inte sticka under stolen med att det är belastning också. Vi kan inte ha språkpraktikanter sittandes på soffan som inte gör någonting. Personalen måste hjälpa sin framtida arbetskamrat med arbetsrutiner, säger Sandström.
Språkpraktikanten Semhar Hagos Beldu började sommarjobba 6 juni på Erikslunden.
– Jag tycker om att hjälpa gamla människor. Det är naturligt i mitt hemland att man tar hand om de äldre. Min mormor bor med mina föräldrar, säger hon.
Hon läser svenska för invandrare (sfi) och har förbättrat sin svenska.
– Tanken är att först klara sfi och sedan vill jag studera och läsa utbildningen till undersköterska. Det känns bra och en trygghet att ha fått ett sommarjobb.
Annethe Sandström säger att hon lärt sig att man inte ska uppmana språkpraktikanter att säga" jag förstår inte".
– Det är nedvärderande för dem och de vill de inte. Det är ju bara att tänka till sig själv. Om man hela tiden måste gå och säga att man inte förstår. På introduktion så brukar jag uppmana dem att om de inte förstår ett ord i en mening så får de be mig förklara ordet eller prata långsammare. Då blir det genast lättare för dem, säger Annethe Sandström.
Hon upptäcker ganska snabbt om praktikanterna passar i vården.
– Alla gör inte det. Då måste man vara ärlig när man gör slutbedömningen. Man kan avsluta praktiken tidigare också för att personen själv inser att vården inte passade honom eller henne. Det har hänt.
I Semhars fall så tycker Annethe att 22-åringen har ett jättefint bemötande.
– Så där tycker vi absolut att hon ska läsa till undersköterska. För då kommer hon att få jobba hos oss, säger enhetschefen Annethe Sandström.