Kommunens skuld växer – nu är den 1,5 miljarder

Bodens kommun har en växande låneskuld på 1,5 miljarder kronor. Nu kommer krav på att dra hårt i handbromsen. 
– Vi riskerar att skuldsätta generationer av bodensare, säger Tobias Sundberg (M).

Sead Maglic (Sjvp) vice ordförande kommunstyrelsen, är optimistisk trots växande låneskuld. "Jag tror att vi i slutändan kommer att få en fantastisk utveckling för kommunen", säger han.

Sead Maglic (Sjvp) vice ordförande kommunstyrelsen, är optimistisk trots växande låneskuld. "Jag tror att vi i slutändan kommer att få en fantastisk utveckling för kommunen", säger han.

Foto: Petra Älvstrand

Boden2025-04-30 00:01

Årsredovisningen för 2024 visar en kommunal låneskuld på 1,5 miljarder – en ökning med 450 miljoner jämfört med året innan. Totalt handlar det om 20 lån. 

Den ökade upplåningen beror bland annat på investeringar i infrastrukturprojekt och byggnation av verksamhetslokaler. Bland de kommunala bolag som ökat sin upplåning mest finns Bodens Näringsfastigheter AB som förvärvat Eriklunds demensboende och Stiftelsen Bodenbo, som ökat sin upplåning för investeringar i bostäder.

Tobias Sundberg (M) gruppledare, menar att både låneskuld och befolkningstillväxt pekar på ett stort misslyckande för Bodens kommun.
-Hur ska vi kunna locka nya invånare om det enda vi kan stoltsera med är att vara Sveriges högst belånade kommun, säger han.
Tobias Sundberg (M) gruppledare, menar att både låneskuld och befolkningstillväxt pekar på ett stort misslyckande för Bodens kommun. -Hur ska vi kunna locka nya invånare om det enda vi kan stoltsera med är att vara Sveriges högst belånade kommun, säger han.

Årsredovisningen var en av punkterna vid onsdagens kommunfullmäktige. Tobias Sundberg, gruppledare för moderaterna i Boden, är kritisk.

– Årsredovisningen för 2024 borde komma som en kalldusch för alla. Vi hade lite på känn 2022 att det kunde bli stora konsekvenser av de beslut som vi fattade då. Nu har vi facit. Vi satsade allt på svart men förlorade. Vi fick inte den befolkningstillväxt som vi trodde vi skulle få. Nu sitter vi med skulden – men inte med invånarna.

Antal kommuninvånare stannade på 28 049 för 2024, en minskning med 111 personer jämfört med 2021, samma år Stegra, då H2 Green Steel, presenterade sina etableringsplaner i kommunen. 

Låneskulden per kommuninvånare har ökat kraftigt från 17 819 kronor (2020) till 53 834 (2024). Anledningen är enligt årsredovisningen stora investeringar som till stor del finansierats med lån.

Kommunhuset i Boden.
Kommunhuset i Boden.

– Om den här utvecklingen fortsätter har vi snart skuldsatt Bodens kommun för all framtid. Vi kan inte fortsätta investera och hoppas på en befolkningsutveckling, någonstans måste man vakna upp och se realiteten. Vi har 28 000 invånare och det är det som vi måste budgetera för, säger Tobias Sundberg.

– Hur ska vi kunna locka nya invånare om det enda vi kan stoltsera med är att vara Sveriges högst belånade kommun. Hur kul är det om vi står här om fem år och ser att en stor del av vår kommunala budget går åt till att betala enbart räntor. Det är inte ett läge som vi vill befinna oss i, fortsätter han.

Lars- Åke Vikström (SD), gruppledare, kräver att alla framtida investeringar ska vägas på guldvåg.
Lars- Åke Vikström (SD), gruppledare, kräver att alla framtida investeringar ska vägas på guldvåg.

Även hos Sverigedemokraterna finns en uttalad oro för den ekonomiska utvecklingen i kommunen. Partiet kräver att alla framtida investeringar ska vägas på guldvåg eller helt undvikas.  

Lars-Åke Vikström (SD), gruppledare, pekar på att Boden börjar närma sig gränsen för vad kommunen kan låna av Kommuninvest.

– Från och med nu så måste vi tillsammans vara ytterst restriktiva och förbehållsamma med att ta upp ytterligare lån på kommunen. Vi befinner oss i ekonomisk brygga. Vi har inte längre råd att önska och drömma.

"Jag är jättestolt över Bodens kommun som vågar satsa. För vad hade alternativet varit. Hade vi sagt nej och struntat i allting och låtit allting vara som det alltid varit så hade vi ändå hamnat i en situation där vi fått sämre och sämre möjligheter att ta hand om våra medborgare", säger Astrid Sundström Lindström (C), gruppledare.
"Jag är jättestolt över Bodens kommun som vågar satsa. För vad hade alternativet varit. Hade vi sagt nej och struntat i allting och låtit allting vara som det alltid varit så hade vi ändå hamnat i en situation där vi fått sämre och sämre möjligheter att ta hand om våra medborgare", säger Astrid Sundström Lindström (C), gruppledare.
Emma Snellman (KD) gruppledare, vill se ett större fokus på skola, omsorg och kommuninvånarna.
"Det spelar ingen roll hur bra vi är för företagen som vill etablera sig här om ingen sedan vill bo här", säger hon.
Emma Snellman (KD) gruppledare, vill se ett större fokus på skola, omsorg och kommuninvånarna. "Det spelar ingen roll hur bra vi är för företagen som vill etablera sig här om ingen sedan vill bo här", säger hon.

Kommunledningen arbetar nu med att färdigställa den strategiska planen för 2026-2028 som ska upp i kommunfullmäktige för beslut i juni. Sead Maglic, sjukvårdspartiet, är vice ordförande i kommunstyrelsen och har i kommunalrådet Claes Nordmarks (S) frånvaro fått ta över ordförandeklubban. Han är inte oroad över kommunens låneskuld.

Sead Maglic, (Sjvp) vice ordförande i kommunstyrelsen.
Sead Maglic, (Sjvp) vice ordförande i kommunstyrelsen.

– Jag är i princip väldigt optimistisk och tror att vi i slutändan kommer att få en fantastisk utveckling för kommunen. Så fort man pratar om underskott så måste man dra i bromsen och tänka på effektivisering och prioritering. Man måste tänka långsiktigt. Vi jobbar vidare som tidigare i samma spår och takt och följer den nu gällande strategiska planen.

Kommer kommunens låneskuld och det ekonomiska läget att märkas i nästa strategiska plan?

– Ja, det kommer säkert att återspegla situationen genom olika prioriteringar när det gäller investeringar.

Kan du ge ett exempel på vilken typ av investeringar?

– Nej det kan jag inte eftersom det är ett pågående arbete. 

Beatrice Öman (S) är andre vice ordförande i kommunstyrelsen och i nuläget gruppledare för Socialdemokraterna i Boden.

Beatrice Öman (S) vice gruppledare och kommunstyrelsens andre vice ordförande.
Beatrice Öman (S) vice gruppledare och kommunstyrelsens andre vice ordförande.

Hon menar att den stigande låneskulden inte kommer som någon överraskning utan är en väntad utveckling efter kommunfullmäktiges tidigare beslut om en infrastruktursatsning

– Men helt klart så kommer de närmaste åren att bli utmanade för vi har samtidigt en underhållsskuld med väldigt höga investeringskostnader, renovering av till exempel vägar och fastigheter, som vi jobbar med att åtgärda.

Skulle du beskriva låneskulden som alarmerande?

– Nej alarmerande blir det om det går över den nivån som vi beräknat och slår i taket. Det är en stor satsning som vi gör och det är alla medvetna om.

Bodens låneskulder

Kommunala koncernens låneskuld: 3 654 miljoner kronor.
En ökning med 755 miljoner kronor jämfört med 2023.

Kommunens del i koncernens låneskuld: 1 510 miljoner kronor.
En ökning med 450 miljoner kronor jämfört med 2023. 

Källa: Årsredovisning 2024 Bodens kommun

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!