Hon träffade honom första gången på järnvägsstationen i Boden när han precis hade anlänt. Han såg lite vilsen ut så hon stannade och frågade vart han skulle. Veckan därpå kom han till Röda korsets språkkafé. Sedan den dagen har de haft kontakt.
När Hossein Khavari kom till Sverige hösten 2015 placerades han i Sala. Han fick vänta flera månader innan han började skolan. Sedan blev han förflyttad till Västerås.
– Det var samma sak där. Jag väntade flera månader och fick sedan börja skolan. Jag förstår inte varför det är så. De säger att jag måste vänta tills det finns plats.
Han berättar att han bara gått tre år i skolan i hemlandet Afghanistan
Efter ett år i Västerås var det dags igen. Han fyllde 18 år och säger att han inte fick gå kvar i skolan där, utan var tvungen att flytta.
– Det tycker jag också är konstigt, säger Marianne Selberg och skakar på huvudet.
Den här gången blev han placerad i Boden. Han kom dit 6:e februari och fick börja på introduktionsprogrammet på Björknäs efter ett par veckor. Först fick Hossein Khavari bara tre ämnen; svenska, matte och engelska.
– Det var vad de kunde erbjuda. Han måste ju förbereda sig för gymnasiet. Hur ska han kunna göra det med bara tre ämnen? säger Marianne Selberg.
Sedan tillkom bild och historia.
– Det fattas ändå flera ämnen. Geografin är jag klar med, men tidigare läste jag också samhällskunskap, religion och musik. De säger att det inte finns plats för mig i de ämnena här i Boden. Jag går nian och i Västerås hade jag alla ämnen. Det här är min framtid. Vad ska jag göra om jag inte får gå i skolan? Skolan är viktig för mig, säger Hossein Khavari uppgivet.
Marianne Selberg tycker han tänker sunt och anser att systemet är fel. Det medför att hans skolgång trasas sönder.
– De här ungdomarna ska ha samma rättigheter som svenska ungdomar. De måste ges möjlighet att få behörighet till gymnasiet, men med det här systemet blir resan till en färdig utbildning väldigt lång. Vi behöver de här ungdomarna.
Från och med 1 november 2017 ändrades skollagen, så att det blir tydligare vilken rätt en elev har att gå klart en utbildning på introduktionsprogram efter att eleven flyttat till en annan kommun. Men introduktionsprogrammen bygger på huvudmannens utbildningsplan och alla kommuner gör sin egen. Därför kan det se olika ut i olika kommuner.
– Vi kommer hit från Afghanistan och tänker på framtiden. Vi vill lära oss språket och gå i skolan. De säger att jag är 18 år och frisk, att jag klarar mig. Men det fungerar inte så. Skolan är jätteviktig, säger Hossein.