Kvinnan utsattes för brotten i parets dåvarande gemensamma hem ett februaridygn 2015. Kvinnan lyckades till slut fly. Utan vare sig skor eller ytterkläder körde hon bilen till en grannby och sökte hjälp. Därifrån tillkallades polisen.
Mannen dömdes av Luleå tingsrätt till ett år och sex månaders fängelse samt att betala 41 800 kronor i skadestånd till kvinnan.
Parterna överklagade domen till hovrätten. Åklagaren ville att mannen skulle dömas till ett längre fängelsestraff än det som tingsrätten bestämt och mannen ville att åtalet skulle ogillas i sin helhet alternativt i vissa delar.
Utredningen i hovrätten var densamma som i tingsrätten.
Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att kvinnan lämnat en trovärdig berättelse och konstaterar att den i delar bekräftas av vittnen och skiftlig bevisning.
Mot bakgrund av bevisningen framstår mannens förklaringar vare sig logiska eller trovärdiga, enligt hovrätten. Han har till exempel inte kunnat ge någon rimlig förklaring till de skador som kvinnan uppvisade direkt efter det som hänt.
Mannen har genom att tvinga henne vara där han själv befann sig i huset och även haft henne under bevakning hindrat henne från att röra sig fritt och lämna huset. Även om hovrätten delvis ändrar tidpunkten för frihetsberövandet så anser den inte att brottet ska bedömas som mindre grovt.
När mannen berövade sin sambo hennes frihet har han dessutom utsatt henne för misshandel och olaga hot. Han har bland annat lyft en pistol mot hennes huvud och tryckt en kniv i hennes ben. Eftersom hotet genomförts med livsfarligt vapen bedöms det som grovt.
Mannen döms också för grovt vapenbrott, eftersom han innehaft pistolen utan licens.
Hovrätten delar också tingsrättens bedömning avseende straff och skadestånd, men häver beslagen av mannens mobiltelefon och surfplatta då det saknas skäl att låta beslagen bestå.
Mannen har överklagat hovrättsdomen till Högsta domstolen, HD.