Mellan januari och april i fjol hade kommunen tagit fem beslut om tillfällig bostad. Samma period i år har kommunen fattat 20 beslut.
– Den markanta ökningen beror till stor del på behov av skyddat boende, säger Kerstin Larsson, verksamhetschef för kommunens individ- och familjeomsorg.
Annette Marks, teamchef för mottagningen, säger att skärpningen av lagen genomfördes i fjol. Egentligen berör den barnen i familjer där det förekommer eller misstänks förekomma våld.
– I princip har alla barn sett, hört och vet vad som händer. Vår sak är att förmedla det till mamman. Även om barnen själva inte är utsatta för våld befinner de sig i en dålig miljö och är brottsoffer i lagens mening, säger Annette Marks.
Hon uppger att genom utredningen kring barnen kan de motivera de våldsutsatta kvinnorna på ett annat sätt.
Men besluten om skyddat boende har blivit kostsamma för kommunen.
– Till exempel kan det handla om fyra barn, som behöver bo med sin mamma på ett boende med personal. Ibland bedömer vi också att skyddet behöver tillgodoses i en annan kommun. Då står vi för kostnaderna, säger Annette Marks.
Hon tycker lagskärpningen är väldigt bra för att kunna fånga upp, påverka och hjälpa till.
– Nu träffar vi kvinnorna mycket mer utifrån att vi har inlett utredningar på deras barn. Vi har samtal och skapar en bättre relation till kvinnan. På det viset har vi större möjligheter att påverka.
I och med lagändringen blir det mer permanenta och långvariga kontakter. Det bygger också förtroende.
– Det kan faktiskt var utredningen av barnen som gör att vissa kvinnor väljer att vara kvar på boendet.
Annette Marks poängterar att det är svårt att bryta upp, även för barnen.
– Kvinnorna vill verkligen inte vara kvar hos de här männen men de har dålig självkänsla och har levt under press. Det är inte så lätt att flytta till en annan stad, börja ett nytt liv tillsammans med barnen. Det tar lång tid att bygga upp ett nätverk.
Dessutom längtar och saknar barnen sin pappa.
– Barn är som regel djupt fästa vid sina föräldrar och vill att föräldrarna ska vara sams, säger Kerstin Larsson.
Om paret har gemensam vårdnad kan socialtjänsten inte undanhålla den andra vårdnadshavaren information om var barnen finns om pappan inte godkänner, att han inte vet var de är.
– Om han kräver att få veta var barnen befinner sig så har vi två val. Det ena är att tvångsomhänderta barnen och det andra är att sekretessbelägga deras vistelseadress, säger Annette Marks.
Det sker oftare än tidigare.