"Vi har haft samövningar med andra länder i både Finland och Norge under lång tid" säger Magnus Ståhl om medlemskapet i Nato.
Den 7 mars är det ett år sedan Sverige blev medlem i försvarsalliansen Nato. Det har inneburit en stor förändring av den militärgeografiska bilden i och med att även Finland också blev medlem. Överste Magnus Ståhl klev på uppdraget som chef för Norra militärregionen den 1 februari. Hans uppgift är att koordinera det militära försvaret i de fyra nordligaste länen med det civila försvaret som leds av landshövdingen.
– Nato har fått en ny gräns mot Ryssland på 130 mil och det är där vi ska bidra med resurser om fienden kommer. Före Sveriges medlemskap i Nato var vår gräns vid Torneå och gränsälven, säger Magnus Ståhl.
– Det är egentligen inga konstigheter för oss. Vi har haft samövningar med andra länder i både Finland och Norge under lång tid men i och med att geografin ändras så mycket så skiljer sig hela planläggningsarbetet, fortsätter han.
Magnus Ståhl kliver på det nya uppdraget när världen är oroligare än på mycket länge. Kriget i Ukraina pågår fortfarande och med maktskiftet i Vita huset har säkerhetspolitiken i Europa skakats om ordentligt. Natos framtid ifrågasätts och det pratas om en europeisk armé.
Magnus Ståhl beskriver omvärldsläget som bekymmersamt där världsordningen utmanas kraftfullt.
Hur bedömer du hotbilden mot Norrbotten just nu?
– Norrbotten var högintressant redan andra världskriget och är det fortfarande. Förutom att vi tar fram högvärdig malm så ligger vi geografiskt inte långt från Murmansk och deras strategiska kärnvapenubåtar. De kommer ryssarna försvara så långt det går.
Vid ett väpnat angrepp mot Sverige, kommer Boden som militärstad vara ett av huvudmålen?
– Precis som alla andra städer så kommer Boden vara ett mål för den typen av krigföring som Ryssland för i Ukraina där man plundrar, våldtar, skjuter barn, vuxna och bombar civila mål som sjukhus och skolor. Det man vill med den typen av krigföring är att befolkningen ska säga till ledarna ”ge upp vi orkar inte mer”. Det handlar om att bryta befolkningens motståndsvilja.
Natoflaggan.
Så Boden är inte per automatik ett huvudmål?
– Nej och det många inte tänker på är att om det skulle ske en väpnad konflikt så kommer Boden mer eller mindre att tömmas. Om det blir höjd beredskap så sätter vi ihop förbanden och åker ut till olika hemliga platser. Jag och min stab till exempel kommer försvinna, det blir tomt här.
Har den militära beredskapen förändrats med Nato?
– Nej egentligen inte. De beredskapslagar som vi har i Sverige sedan tidigare har inte förändrats och regering och riksdag har inte anbefallt höjd beredskap.
Med medlemskapet i Nato har försvarslinjen flyttats från gränsälven till den 130 mil långa gränsen mellan Finland och Ryssland.
För de försvarsanställda i Boden har medlemskapet i försvarsalliansen inte inneburit någon stor förändring, och inte heller för Bodensarna i övrigt, menar Magnus Ståhl.
– Inte mer än att man ibland kan se att det är olika uniformer ute på stan eller andra typer av bilar, säger han.
Natomedlemskapet har heller inte inneburit fler arbetstillfällen i kommunen. Inte än så länge i alla fall. När diskussionen kring en Natostab med 400 anställda var aktuell för en tid sedan var Boden tidigt ute och räckte upp handen. Enligt Magnus Ståhl hade kommunen varit perfekt för en sådan verksamhet.
– Vi har militära anläggningar och vi har redan alla faciliteter som krävs. Boden är en bra stad att bo i om man flyttar hit från ett annat land och ska stanna här i några år.
Magnus Ståhl ser inte Boden som ett huvudmål för en angripande fiende. "Rysslands krigföring går ut på att bryta ner befolkningen" säger han.