Projektet i Harads sker i samarbete med Svenska kyrkan som har secondhandförsäljning av kläder och ett café med billigt fika i Bodenbos fastighet där verksamheten bedrivs.
Grundkonceptet är densamma som på stora Klondyke på Prästholmen med cirklar i svenska och praktisk samhällskunskap.
– Flyktingarna har inte haft så mycket att göra i Harads fast de varit här i flera månader. Nu får de istället träffa folk och lära sig svenska för att kunna umgås med svenskar, säger Thomas Mariedahl, ABFs verksamhetschef.
Flyktingarna kommer från Syrien, Eritrea, Ryssland och Arzhebadjan och har delats upp i olika studiegrupper efter språkkunskaper. Syrianerna Amer Mansour och Salah Elsalti och eritrianen Syri Anbesa Ateweer undervisar sina asylsökande kamrater. Trion har varit drygt 14 månader i Sverige.
– Vi läser själva svenska på Sfi och lär ut den svenska vi själva lär oss. I cirklarna pratar vi engelska och svenska med varandra och ibland får jag även förklara på arabiska.
– Jag har analfabeter i min grupp. Men nu har de lärt sig läsa och skriva lite svenska vilket är ett stort framsteg för dem, säger Amer Mansour.
Barnpassning behövs
Betul Haedar kom ensam till Sverige med sonen Abdurahman,2.
– Min make är kvar i Syrien och min son gråter ofta efter sin pappa. Visst är det svårt att plugga när jag måste ha med sonen jämt, säger mamman.
Thomas Mariedahl, verksamhetsledare ABF säger att frågan som gäller barnpassningen för ensamstående mammor måste lösas snarast.
– Finns det däremot pappor här i Harads så får vi väl lära dem den svenska traditionen att ta hand om barnen när mamman studerar, säger Mariedahl.
För nyckeln till ett socialt liv i Sverige för flyktingarna är just språket.
– Då får vi en möjlighet att komma in i det svenska samhället. Det är också bra att kunna lite svenska i förväg om man får stanna för då är det lättare att få ett jobb, säger cirkelledarna.
Eget bröd
Deras lärarkollega Sergut Belay, Etiopien, har redan uppehållstillstånd. Hon jobbar heltid på Klondyke i Boden och har startat en cirkel i stickning i Harads.
– Kvinnorna gillar stickning, säger hon.
– Det är bra att lära sig svenska här och även få en social mötesplats där man kan umgås och träffa människor och ha något att göra, säger Maesa Ahmand från Syrien.
Hon får hjälp med stickningen av Birgitta Mörk från kyrkan.
– Det är fantastiskt att ha flyktingarna här. De är så glada och positiva och vill lära sig nya saker hela tiden. Vi har bakat bullar och förra veckan tog kvinnorna med sig eget bröd för att bjuda oss. Nästa vecka ska vi göra köttbullar med makaroner, säger Birgitta Mörk.
Säg hej
I det lilla samhället Harads med tusen innevånare finns idag 160 asylsökande.
– Så det är klart att flyktingarna syns. Vi svenskar är lite blyga och törs inte heller prata engelska med dem. Jag tror att bemötandet har sin grund i en slags osäkerhet på hur man ska bemöta flyktingar. Det kanske bara räcker med att börja säga hej, säger Anna-Lena Sandberg.