Bakom utställningen, som turnerar runt i Sverige, står Forum för levande historia, Etnografiska museet och Riksutställningar. Museet i Piteå bidrar med en lokal del om Furunäsets mentalsjukhus. Redan för några år sedan när Bodens försvarsmuseum hade utställningen Sverige och förintelsen fick de tips om att utställningen (O)mänskligt var på gång.
- Vi var intresserad av att kunna visa den hos oss och nu efter flera års väntan är den här, säger Anna-Karin Rönnbäck, museichef.
Tvångssteriliseringar, rasbiologi och arvshygien finns inte med i historieböckerna. Och inte det som hände i Sverige som var mycket ledande inom rasbiologi. Anders Björklund från Etnografiska museet talade under invigningen om insamlingen för att kunna berätta om mänsklighetens historia på alla tänkbara sätt.
- När etnografer, zoologer, arkeloger åkte runt samlade man in alla vackra ting, vapen men även mänskliga kvarlevor runt om i världen. Då fanns det inget etnografiskt museum utan allt hamnade på Naturhistoriska museet. Kraniumforskningen var inte påbörjad så materialet blev aldrig utforskat och forslades ned i en källare.
Kvarlevor efter 800
- När Etnografiska museet öppnade tog vi tillbaka allt och då visade det sig att 800 personer i form av kranier, lårben, ryggradsben var insamlade genom att man grävt upp gravar eller plockat ned folk som även begravdes i träd. Man skeletterade dem och de fraktades till Sverige, säger Anders Björklund.
I takt med att ursprungsbefolkningar runt om i världen börjat kräva rätten till sin egen historia så har föremål och i synnerhet kvarlevor av människor - skallar, ben och mumier - lämnats tillbaka till de folk vars förfäder varit drabbade. Något som Sametingets inbjudne ordförande Stefan Mikaelsson berörde i sitt tal.
- Vi går till framtiden i fotspåren av våra förfäder. Med tanke på historien kan inte en försoningsprocess påbörjas utan att en fullständig återlämning av befintliga mänskliga lämningar som förvaras på svenska institutioner. Vi får inte vänta längre, säger han.
Enligt Anders Björklund, Etnografiska museet, är i dag samernas kvarlevor återlämnade.
Bollnäskraniet
Däremot finns det en sorglustig historia om "Bollnäskraniet" som finns med på utställningen. En svenskamerikan från Bollnästrakten reste till Nordamerika. För att ära sin hembygd köpte han ett indianskelett som lades i en låda och skickades hem till museet.
- När museet stängde skänktes kraniet till ett gymnasium och användes under biologin. Vi fick sedan kraniet. Ett av skälen att man trodde att det var en indian var att det satt en pil i tinningen. Men vår undersökning visade att pilen var monterad dit efteråt. Ett falsarium helt enkelt, säger Anders Björklund.