Bertil Olssons son heter Tomas Olsson och är 32 år. Han bor på en gruppbostad i Bodens kommun och i våras fick han inte längre ha kvar sin kontaktperson.
– När han bodde hemma hade han ledsagare. Men sedan han flyttade till gruppbostaden för tio år sedan har han haft kontaktperson, säger Bertil Olsson.
Tomas Olsson hade under många år en ledsagare/kontaktperson som blev som en kompis.
– De fikade, gick på bio och nästan varje år så åkte de på dragracing i Piteå tillsammans.
Så kom det en prejudicerande dom som innebär att den formen av aktiviteter på fritiden ska skötas av släkt och vänner.
– Jag och hans mamma är i 65-årsåldern och hans farmor är 93 år. Det fungerar inte.
En kontaktperson betyder mycket för Tomas Olsson, som efter ett par händelser inte vågar gå ut ensam.
– Jag ansökte om förlängt kontaktmannaskap, men han fick avslag.
Då vände han sig till Inge Andersson (S), ordförande i socialnämnden. Det ledde till att nämnden ändrade riktlinjerna som nu är generösare än den prejudicerande domen. Det innebär att Tomas Olsson har fått beviljats en kontaktperson.
– Det betyder väldigt mycket. Nu kommer han ut en gång i veckan eller var 14e dag, säger Bertil Olsson, som ger en eloge till Inge Andersson.
Inge Andersson menar att rättsväsendet lagt sig på den lägsta nivån.
– Politiken ska inte alltid anpassa sig till det, framför allt inte när det gäller sociala frågor. Då kan vi abdikera. Vi företräder medborgarna och i det här fallet har vi högre ambitioner.