Johan Gröhn, 48, är ett av tre nya kommunalråd i Boden. Hans parti Centern ingår i koalitionen Framtid Boden tillsammans med SJVP, S och MP. För många bodensare är han en ny bekantskap.
– Officersyrket har varit mitt arbete i 27 år. Nu är jag tjänstledig på heltid sedan årsskiftet för att jobba politiskt, säger han.
Gröhn tar intervjun i sitt minimalistiska arbetsrum som kanske inte motsvarar den politiska graden.
– Ja, skratt. Rummet passar mig.I försvarsmakten så fick vi dela arbetsrum. Målet är ju inte bara att sitta inne på rummet utan vara ute och träffa folk och lära känna verksamheten, säger centerpartisten.
Johan Gröhn växte upp i Södra Svartbyn vid Gruvberget med en officer som pappa och en mamma som var lärare. Idag bor han kvar i området bara några kvarter från barndomshemmet. Att han själv blev militär var inte ett självklart val.
– Nej, jag ville bli ekonom eller jurist .Jag skulle bara göra värnplikten på S 3 och sedan var tanken att jag skulle läsa vidare.
Men trivseln och sammanhållningen höll honom kvar.
– Jag blev kompanibefäl och gjorde 15 månaders militärtjänst på dåvarande signalregementet, S 3 i Boden. Jag fick jobba med folk och vi var mycket utomhus vilket tilltalande mig istället för att hamna på ett kontor. Så jag utbildade mig vidare till fänrik.
Johan Gröhn hade graden major vid sin avgång.
– Jobbet som officer blev min yrkeskarriär men jag har alltid varit två år på samma ställe.
Nedläggningen av S 3 och omflyttningen av anställda beskriver han som den jobbigaste perioden i sitt arbetsliv.
Johan Gröhn var kompanichef 2005 när regementet flyttades till Enköping. Även Ing 3 försvann till Eksjö, luftvärnet till Halmstad och A 8 lades ned men ersattes av A 9 från Kristinehamn som flyttades upp till Boden.
– Det var en svår tid. Jag minns frustrationen hos personalen när de inte visste vad som skulle hända med dem själva och försvarsmakten.
Ändå en nyttig erfarenhet som han tar med sig i möten med personal inom den kommunala verksamheten som står inför en liknande situation i och med övergången till det nya privata äldreboendet.
– Vi var inbjudna nyligen till Å-center av personalen och fick höra om deras oro och tankar med övergången. Personalen är kanske inte lika insatta som många chefer vad som är på gång. Likadant var det när S 3 lades ned men det gick väldigt bra för alla till slut, säger Johan Gröhn.
När S 3 lades ned så sökte han själv jobb på I 19, men hans bataljonschef ändrade hans ansökan.
– Chefen vill ha mig till A 9 så jag blev artillerist istället. Jag hamnade på pjäskompaniet och fick skjuta haubits, säger Gröhn.
Från att ha varit kompanichef gick han vidare till bataljonsstaben som planeringschef och sedan till jobb på Högkvarteret.
– Jag tycker inte det känns som jag är så grön som det kan framstå. Jag har alltid haft ett intresse för samhällsutveckling och som militär är jag van vid struktur och långsiktig planering. Jag tror inte att allt måste kosta pengar utan vi kan nog hitta nya kloka lösningar som utvecklar hela Boden trots underskott.
Att Johan Gröhn blev centerpartist berodde på vännen Anders Dahlqvist, ordförande i Bodens centerkrets som bad honom följa med på ett möte 2015.
– Jag läste på om centerns politik och blev övertygad om att jag funnit mitt rätta parti.
Vid årsskiftet lämnade han försvarsmakten för fyra år i Bodens kommunstyre med blandade känslor.
– Jag har alltid identifierat mig med är att vara militär, så det var naturligtvis känsloladdat när jag lämnade in vapnet till min chef. Jag lämnade också den fina gemenskapen inom försvaret för en ny tjänst som känns väldigt stimulerande. Jag är lyckligt lottad att ha hamnat på de uppdrag som jag fått och får jobba med väldigt duktiga medarbetare.
Johan Gröhn var med och sköt saluten som batterichef med officerare och civilanställda under Bodens 100 årsfirande på nyårsaftonen.
– Det var väldigt speciellt. När personalen går i pension får man skjuta ett sista skott vid julavslutningen eller sommaravslutningen. Här fick jag äran att skjuta 21 skott för Boden, som är en kunglig salut. Så det var lite bonus där, säger Johan Gröhn.