Försvarsproposition ska läggas våren 2015. Fram till 2019 ska personalkostnaderna dras ned med 500 miljoner kronor.
Olof Granander, chef för Norrbottens regemente och Norra militärregionen, sa att det finns skillnader i synen på försvarets personalbehov.
– Försvarsmakten och regeringen tvistar kring vad som behövs och vad som inte behövs för att kunna lösa uppdragen.
Granander förklarade att de startat arbetet med att reducera antalet anställda och flytta ett antal till att bli tidvis tjänstgörande, civila eller officerare i reserven.
Ny myndighet
Försvaret ska ta in ytterligare 430 miljoner kronor i form av framtida rationaliseringar.
Olof Granander berättade också att det sker en omdaning av försvarslogistiken för att få logistiken effektivera. För knappt ett år sedan bildades en ny del i Försvarets materielverk som heter Förråd, service och verkstäder.
– Vi köper tjänster från den myndigheten.
Risk för centralisering
Granander tror att man måste ha ögonen på den processen som pågår för att en del i rationaliseringen brukar oftast rendera i en centralisering på ett eller annat sätt.
– För norra Sverige innebär det sannolikt inte en centralisering till Boden. Jag ser farhågan om att mycket av den kompetensen som finns här kommer att stå utan uppgifter i morgon om centraliseringen går för långt, sa Olof Granander.
Svårt att bedöma
Han uppmanade politikerna att inbördes diskutera det inför framtiden.
– Det är arbetstillfällen som försvinner oavsett om vi talar om Försvarsmakten omdaning av logistiken eller reducering, som ni måste vara medvetna om. Det får olika konsekvenser för Bodens garnison. Det kan röra sig om någonstans mellan noll och upp till 200-300 personer. Det är jättesvårt att bedöma, sa Olof Granander.
Samtidigt har försvaret svårt att få pengarna att räcka till transport av förband upp till norra Sverige för att träna upp sin vinterförmåga.