Hon är kyrkogårdsarbetare och skötte visningen under Kyrkogårdsdagen på kända gravplatser.
– Jag jobbar annars deltid på försvarsmuseum och är utbildad arkelog. Jag fick lite fria tyglar vad jag skulle prata om. Boden fyller 100 år och därför skulle visningen ses mer från ett historiskt än ett kyrkligt perspektiv. Jag valde gravplatser som jag själv fattat intresse för.
Hon tycker hon fick bra respons för visningen.
– En kvinna sade åt mig att man går till sina släktingars grav och vattnar men tänker inte på vilka historiska personer som ligger begravda här.
Kyrkogården Lundagård invigdes i slutet av 1887 som nummer 2 vilket den även kallades ett tag.
– Nummer 1 var uppe vid Överluleå kyrka. När det blev fullt uppe vid kyrkan så hittade man ett bra begravningsfält här. Den gamla delen till vänster om kapellet kom först. I dag finns mellan 3000-4000 gravar här, säger Lindström.
Bodens kommuns grundare advokaten August Berglunds gravsten finns på kyrkogården. En handlingskraftig man som betydde mycket för Boden. Bodens stadsrättigheter telegraferades från kungen Gustav V i december 1918 till August Berglund och militären Axel Norlinder. I år fyller Boden 100 år som stad. Berglund var även stadsstyrelsens ordförande och förvaltade sitt ansvarsfulla uppdrag under flera år.
En annan intressant och ganska okänd plats är det som benämns spanska fältet på det som är kyrkogårdens minneslund i dag.Spanska sjukan var en allvarlig världsomfattande influensaliknande pandemi under 1918-1920 som 500 miljoner människor insjuknande i och 20 miljoner dog av. Sjukdomen orsakades av ett influensavirus av typ A som överfördes genom direktkontakt eller genom luften vid hostning.
– Det anlades 50 meter långa massgravar i Boden när spanska sjukan pågick.
I Boden var det 135 soldater och 127 bodensare som dog av sjukdomen. 1920 skedde den sista gravsättningen. En idrottskändis ligger också begravd på Lundagård. Längdskidåkaren Sven Utterström gick bort 1979. "Uttern" tog ett OS-guld och två VM-guld. Han belönades även med Svenska Dagbladets guldmedalj 1929. Det finns även en sten rest över olyckan på sjön Armasjärvi 1940 då en färja förliste och 46 män förolyckades. Färjan var avsedd för 40 man men transporterade 102 man. Ett befäl struntade i vad den unge färjkarlen sagt och halvvägs kantrade färjan. Två soldatnamn finns inristade på minnesstenen. 1953 inträffade också en mindre känd drunkningsolycka i Degerbäcken när en roddbåt välte under en båtur i Luleälven. Fem av de tio medföljande barnen i åldrarna 11-5 år och deras 26-åriga lärarinna Ulla-Britt Livbom drunkande. Där båten slog runt var det två meter djup.
– Bara några meter ytterligare hade barnen kunnat nå botten. Lärarinnan förmodas ha slagit i huvudet när båten kantrade, säger Lindström.
I dag finns deras gravstenar sida vid sida.
– Jag blev väldigt gripen när jag först hörde talas om den svåra olyckan. Jag ville ha med den för jag tror inte så många känner till den, säger Desirée Lindström.