I 176 av landets 290 kommuner kan invånarna välja mellan kommunal och privat hemtjänst.
Konkurrensverket har gjort en pilotstudie i tre kommuner med valfrihet inom hemtjänsten; Boden, Järfälla och Borås.
Syftet var att pröva en metod, som ska bedöma om det råder konkurrens på likvärdiga ekonomiska villkor mellan externa utförare och kommunens egen hemtjänst.
Otydliga ramar
För att kunna använda metoden fullt ut måste man kunna avgöra om uppdragen i den egna hemtjänsten och den externa hemtjänsten är likvärdiga. Det har inte gått.
Bara Järfälla kommun har tydliga ramar för uppdraget i den egna hemtjänsten. I Boden är det svårare att jämföra uppdragen mellan kommunens egenregi och de externa utförarna på grund av att den egna hemtjänsten har ett utökat uppdrag.
Saknar rutin
Ett otydligt definierat uppdrag innebär också att arbetet med att beräkna kommunens kostnader för tjänsterna blir svårare.
I Boden och Järfälla bedömer Konkurrensverket att ersättningsnivåerna är likvärdiga för den egna hemtjänsten och den som utförs av andra.
Men endast Järfälla har en särskild rutin för att hantera underskott som uppstår i den kommunala hemtjänsten. Boden saknar det.
Fördel Boden
Underskott inom den kommunala hemtjänsten kan utgöra en konkurrensfördel. Det är Konkurrensverkets uppfattning. Av pilotstudien framgår, så länge den egna hemtjänsten tillåts gå med underskott råder troligen inte likvärdiga ekonomiska villkor mellan den och de privata utförarna.
Tre rekommendationer
Konkurrensverket lämnar utifrån resultatet tre rekommendationer till kommuner som har infört valfrihetssystemet:
*Tydliggör uppdragen.
*Inför en öppen redovisning av prissättningen utifrån kostnaderna i den verksamhet som bedrivs i egen regi.
*Inför en öppen och tydlig ekonomisk redovisning av de verksamheter som bedrivs i egen regi inom ramen för valfrihetssystemet, LOV.