Hon berättar att klassen, som går första året på bygg- och anläggningsprogrammet på Björknäsgymnasiet, inte hade något namn till sin facebook-grupp.
– I samma veva råkade jag läsa att de hade tänkt ta bort ordet orvet ur Svenska akademiens ordlista och lägga in hen, för att det används så mycket. Men orv är också ett ord som används.
De flesta i klassen visste vad rubank är, men flera visste inte vad orv är.
– Ylva berättade vad orv är. Det är skaftet på en lie, säger Lukas Mattsson.
Stort ordförråd
De döpte sin facebook grupp OrvetBA14.
– Eftersom vi är en grupp i svenska tänkte vi att man kan ta något roligt, säger Lukas.
Han tycker det är konstigt att Svenska Akademiens ordlista bara får ha ett begränsat antal ord, så att redaktionen plockar bort vissa ord när nya kommer till. Han anser att ordlistan i stället ska utökas.
– Det är bra med ett stort ordförråd. De måste behålla orv, för annars måste vi byta namn på gruppen.
Att ta ansvar
Och ordet orv är kvar i den nya upplagan av Svenska akademiens ordlista som kommer i april, uppger huvudredaktören Sven-Göran Malmgren.
Ylva Slagbrand säger att hennes elever är jätteverbala och berättar att klassen har valt att läsa en bok tillsammans. Valet föll på Det var inte mitt fel : om konsten att ta ansvar av Ann Heberlein. De läser den inte från pärm till pärm, utan läser och diskuterar vissa stycken tillsammans.
– Om någon inte förstår då kan vi diskutera det. Även om vi läser samma bok uppfattar man saker på olika sätt och genom att läsa tillsammans får man ut mer av boken, eftersom man även får veta andras uppfattningar, säger Lukas Mattsson.
John Risto tycker att texterna i boken är mycket intressanta. De väckte även Hampus Anderssons nyfikenhet. Han ville veta fortsättningen och tycker boken innehåller både intressanta fakta och funderingar.
– Det är en mening med den, säger Hampus.
Svåra frågor
Ylva Slagbrand säger att boken tar upp etiska frågor och begrepp. Bitvis är språket avancerat. Hon tycker den passar på en kurs i svenska.
Lukas Mattsson anser att Ann Heberlein skriver om svåra frågor på ett enkelt språk.
– Den ger ett bredare perspektiv hur det egentligen ska vara, säger Hampus Andersson.
Eleverna kommer fram till att läsande är mycket individuellt. Filip Lindström vill till exempel att det ska hända saker hela tiden för att en bok ska fånga hans intresse.
Tror ni att ni kommer att läsa mer nu?
– Målet med kursen är ju inte att vi ska läsa mer, utan förstå vad vi läser. Jag tror att vi fått en ökad och bättre förståelse för vad vi faktiskt läser, säger Lukas Mattsson.
Olika argument
De har också haft en kurs i argumentationsanalys och slipats i att formulera sig.
– Det har gjort att jag har fått förståelse för argumentation och att det finns olika argument. Man har också upptäckt att vissa argument inte är relevanta, säger Lukas Mattsson och tillägger att prata inte enbart handlar om vad man säger, utan också om kroppshållning och klädsel.
Anton Ritola säger att de inte talat om argumentation på det sättet tidigare och John Risto upplever att han ser världen på ett nytt sätt.
– Vi diskuterar en hel del. Jag vet inte om vi blivit bättre på att argumentera, men vi har fått en större förståelse för vilken nivå man diskuterar på, säger John.
Ylva Slagbrand framhåller att de har blivit bättre på att argumentera.