I våras låg prognosen på 60 000 platser när Migrationsverket upphandlade sitt tredje ramavtal för tillfälliga boendeplatser för asylsökande. Ramavtalet innebär tidsbegränsade villkorade avtal med olika företag som driver boendena. Men eftersom prognosen inte stämde och det kom färre flyktingar stängs istället 150-200 anläggningar under hösten.
I sitt nya ramavtal har Migrationsverket bestämt vilka leverantörer man vill ha som uppfyller baskraven. Men det avtalet har överklagats hos förvaltningsrätten.
90 överklagningar har kommit in från leverantörer i hela landet som inte fått sina anläggningsboenden godkända. 30 asylboenden i Region Nord som däremot fått klartecken av Migrationsverket stoppas.
– Så länge inte alla beslut i ett län är avgjorda rättsligt kan inte heller Migrationsverket och leverantörerna besikta godkända anläggningar eller skriva på avtalet, säger inköps- och upphandlingschefen Björn Jacobsson, Migrationsverket.
När Migrationsverket ska välja vilket boende som asylsökande ska bo på är det anläggningar som har det nya ramavtalet som prioriteras. Detta oavsett om det blir färre platser framöver på grund av avvecklingen.
– I dag kan ingen vara säker på att få några flyktingar. Allting beror på flyktingprognosen, säger Björn Jacobsson.
Lasse Holmbom som vill fortsätta driva sina anläggningsboenden, blev inte godkänd i år av Migrationsverket. Han är delägare i Norrlands Guldklimp AB och Deli Norr AB som har boenden i Norrbotten och Jämtland.
–Jag tror det var 140 förutom mig som åkte dit på lagfarten i hela Sverige vid upphandlingen. Att det blev så mycket som 23 överklagningar till förvaltningsrätten från mig beror på att det är flera överklagningar som rör samma flyktingboende.
Migrationsverket har blivit hårdare och skärpningen bygger på tidigare erfarenheter av upphandlingar, enligt Jacobsson.
– Många asylboenden saknar lagfarter som Migrationsverket kräver och har därför inte godkänts. Vi har tidigare hamnat i situationer där Migrationsverket gjort tilldelningar och avrop på avtal till leverantörer som senare vare sig ägt eller haft tillgång till byggnaden.
– Vi har därför krävt lagfart eller ett kontrakt med lagfaren ägare att du rättigheter att nyttja fastigheten direkt, säger Björn Jacobsson.
Lasse Holmbom anser att han och Migrationsverket har olika tolkningar. Hans företag kan styrka att de är lagfaren ägare på anläggningarna.
– Vi har även kontrakt i minst fyra år framåt av dem vi hyr fastigheterna av. Vår enda chans i dag för att få behålla våra boenden är att överklaga, säger Holmbom.
I dagsläget har Migrationsverket redan avvecklat hans Gruvbo i Pajala på grund av den minskade flyktingströmmen. Holmboms företag har kvar fem asylboenden med drygt 200 platser.
– Det känns osäkert för jag kan riskera att förlora fler, säger han.
NBV12 i Norrbotten AB i Boden, som byggt om sin fastighet på Norrbottensvägen är däremot godkänd leverantör, men får inte sätta in några asylsökande i fastigheten under överklagandetiden.
– Vi väljer ändå att avvakta processen och inte hyra ut till något annat. Om det dröjer så kan vi börja fundera på vad vi ska använda fastigheten till. Det blir då troligen lägenheter, säger ägaren Memet Bagci, NBV 12.
lena.leffler@nsd.se