Peter Karlsson har sju barn. Så ofta det ges möjlighet träffar han barnen hemma hos deras mamma. Men det är inte så han vill ha det.
– Det är mycket jag vill få chansen att förbättra. Man har inte direkt varit ett gott föredöme för barnen.
Hur hamnade du i den här situationen?
– Jag har skulder. Så fort hyresvärden ser det så är det nej tack, säger Peter Karlsson.
Han berättar att alla skulder uppstod på 90-talet i samband med en separation. Han hade inte något eget startkapital, fick ströjobb, men levde i stort sett på krediter och banklån. Han fick inte ihop tillräckligt med inkomster för att betala räkningarna och till slut byggdes skulderna på.
– Totalt handlar det i dag om cirka 1,4 miljoner kronor. Det mesta räntor. Man hamnar i en karusell som är svår att ta sig ur utan skuldsanering. Idag känner man sig inte som en Svensson.
Höll på att mista livet
Peter Karlsson hoppas att han kommer att beviljas skuldsanering, men hittills har kronofogden ansett att hans ekonomiska situation är för osäker. Han har 3 900 kronor i månaden i aktivitetsstöd.
– Så länge man är i någon form av åtgärd så försvinner man i statistiken. Man finns inte.
Hans arbetsförmåga är på väg att utredas.
En grov misshandel då han blev slagen med ett basebollträ i huvudet höll på att kosta honom livet. Efter den och flera bilolyckor så lider han fortfarande av skadorna han ådragit sig.
– Ingen av gångerna var det jag som körde. Första gången åkte jag med pappa och mamma. Det var efter en hockeymatch i Timrå. Killen i den andra bilen körde ihjäl sig. Då när man var ung, inte tänkte jag på det här med försäkringspengar och nu är det för sent. Man måste läsa alla paragrafer och det finstilta så man vet sina rättigheter och skyldigheter, säger Peter Karlsson.
Frustrerad och förbannad
Han berättar om ständig värk på grund av artros och whiplash och har allt svårare att sova. Därför tar han ofta starka sömnmediciner.
Peter Karlsson började jobba när han var 16 år. Under en period på 80-talet arbetade han inom rättpsykiatrin och en tid var han på Sävastgården. Han har också varit säljare och kört taxi många år.
– Ett par år var jag säljchef. Jag tycker om att jobba med människor.
Transportstyrelsen plockade av honom hans körkort efter att polisen omhändertagit honom två gånger för berusning.
– Men jag har aldrig gjort något brottsligt. För tio-15 år sedan fick jag en bilbältesbot.
Utan körkort är hans möjligheter till jobb begränsade. För att få tillbaka det måste han ta prover för att visa att han är drogfri. Det gör honom frustrerad och förbannad.
– Jag gör det för att jag måste, men jag tycker inte att jag borde behöva bevisa något. Missbruk är inte mitt problem, säger Peter Karlsson.
Stampar på ruta ett
Han pekar på intyg från Sunderby sjukhus att hans alkoholkonsumtion är medelmåttig. Samtidigt är han inte betrodd i nykterhetshänseende av socialtjänsten.
– Men myndigheterna lyssnar på myndigheter. Det är svårt att bli hörd i samhället. Jag har hamnat i ett ekorrhjul och står och stampar på ruta ett. Det tar stopp. Lusten och viljan att kämpa finns, men orken tryter.
Han är less på alla paragrafryttare på kommuner och myndigheter.
– Även när jag gör rätt blir det fel. Jag kallar det moment 22.
Vad skulle det betyda för dig att ha ett eget hem?
– Friheten det ger att ha ett eget tak över huvudet. Veta att det är dit jag går hem när dagen är slut. Barnen kan komma dit. Vi skulle kunna hitta på något tillsammans. Nu är inte det ekonomiska utrymmet för det särskilt stort med aktivitetsstöd, men de skulle vara hemma hos mig, säger Peter Karlsson.