Platsbrist för vård av unga skapar problem
Bodens kommun slår larm om platsbristen för tvångsomhändertagna ungdomar. En 17-åring tvingades stå i kö. Under väntetiden var det mycket svårt för kommunen att hitta ett tryggt vårdalternativ.- Vi klarar inte att möta placeringar av äldre pojkar och kan inte erbjuda akutplatser, säger Robert Stenbom, regionchef på Statens institutionsstyrelse.
Annette Marks, enhetschef, och Kerstin Larsson, verksamhetschef på individ- och familjeomsorgen i Boden, slår larm om platsbristen för tvångsomhändertagna ungdomar.FOTO: Lena Tegström
Foto: Lena Tegström
Placering 22 i kön
Under de senaste åren har kommunen haft ett flertal ungdomar med beslut om att få tvångsbehandling enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. De har varit i behov av en placering på en SIS-institution omgående, men det har saknats plats vid återkommande tillfällen.
- Generellt så är det här ett oerhört problem. Nästan vid varenda omhändertagande kan vi inte verkställa. De har accelererat och har aldrig varit värre än så här, säger Annette Marks, enhetschef i Boden.
En 17-åring som i höstas var i akut behov av behandling fick placering 22 i kön till en plats på en institution. Kommunen inledde vården polikliniskt på sjukhus.
I det här fallet löste det sig fortare än befarat, men väntetiderna kan uppgå till ett antal veckor. Under den perioden kan det vara mycket svårt, ibland omöjligt, för kommunen att finna ett tryggt vårdalternativ.
- För varje ungdom löser vi det på något sätt, så långt det är möjligt, för att det inte ska vara osäkert och dåligt för ungdomen, säger Kerstin Larsson, verksamhetschef.
Handräckningsproblem
- Vi hade en pojke förra veckan, som mådde väldigt dåligt. Han hade ingenstans att ta vägen, men samma sak där. Det fanns ingen SIS-plats. Att vården inte inleds som det är tänkt innebär alltid en risk, säger Annette Marks, som känner ett stort ansvar för de här ungdomarna.
När de väl får en plats stöter kommunen på nästa problem. Den har svårigheter att få hjälp med handräckning, eftersom Transporttjänsten, som polisen anlitar, inte prioriterar begäran om handräckning på grund av till exempel LVU-beslut.
- Såväl platsbristen och svårigheter med handräckning vid transporter är ett problem som äventyrar utsatta ungdomars säkerhet och vårdbehov, säger Kerstin Larsson.
Överbeläggning
Hon är medveten om att det är kommunen som har det yttersta ansvaret, men påpekar att det är svårt att hantera när de nationella resurserna brister.
Robert Stenbom, chef för norra regionen inom Statens institutionsstyrelse, säger att det är omöjligt att prognostisera behovet. De får fler förfrågningar på platser än de har tillgång. Efterfrågan som de inte klarar att möta är placeringar av äldre pojkar, 16-21 år.
- Där har vi bekymmer och kan inte erbjuda akutplatser. Vi strävar efter att placera inom regionen, men i det här läget erbjuder vi de platser som finns i hela landet. Vi försöker skaka fram platser och överbelägger.
De måste åtgärda den här situationen. Enligt Robert Stenbom ingår den därför i pågående verksamhetsplanering.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!