Boden är en av 41 kommuner i landet som kan tvingas hantera svenskar som rest till Syrien för att strida för terrororganisationen IS. I dag finns inga speciella säkerhetshöjande förberedelser eller åtgärder från kommunens sida inför ankomsten.
– Nej, för vi vet inte vem personerna är. Det kan vara några enstaka IS-återvändare som är folkbokförda här på orten. Dessa uppgifter sitter Säkerhetspolisen och lokalpolisområdet Boden/Luleå på.
CVE, som är en stödfunktion för kommuner har till uppgift att utbilda och stödja kommunerna i att hantera våldsbejakande terrorism. Säkerhetschefen och representanter från socialtjänsten är inbjudna till Stockholm den 24 april till en konferens tillsammans med de andra berörda kommunerna.
– Vi ska ha en utbildningsdag där vi ska få kunskap om vuxna och barn som återvänder från tidigare IS-kontrollerade områden. Vi måste få information och utbildning så vi vet hur vi ska agera, säger Lindvall.
Säkerhetschefen tycker dock det känns olyckligt att peka ut Boden bland dessa 41 kommuner.
– Varför man gjort det vet jag inte. Det jag menar med olyckligt är att i större kommuner som Stockholm och Södertälje rycker man väl på axlarna och tycker att det är ingenting. Men kommer du till små kommuner så kan det väcka mer oro bland allmänheten att man agerar.
Nyheten skapar mer främlingsfientlighet?– Ja, det kan bli så.
Enligt Tommy Lindvall är det också svårt var kommunen ska ”lägga ribban” i sitt säkerhetsarbete.
– Ja, när vi inte vet hur många Is-återvändare vi pratar om. Kommunen kan ju inte börja följa efter folk eller misstänkliggöra dem och ta över polisens uppgifter, säger Lindvall.
Det är först när dessa personer söker stöd i någon form för sitt uppehälle och ska återanpassas i samhället som Bodens kommun och socialförvaltningen blir inblandad.
– De har rätt att söka hjälp och måste söka upp oss. Då blir ju frågan hur vi hanterar det om de är vuxna 18 år och äldre. Sedan har vi barnen och de är ju med under orosanmälningar.