Han förklarar att en radikalisering dessutom kan utvecklas på väldigt kort tid.
Säkerhetspolisen bedömer IS-anhängare som enskilda individer och bedömer vilket hot de utgör. Myndigheten följer de personer, som reser till konfliktområden för att ansluta sig till våldsbejakande organisationer.
– Det har vi gjort sedan 2012, säger Gabriel Wernstedt
Av de 300 IS-sympatisörer som lämnat Sverige för att på ett eller annat sätt ansluta till IS har omkring häften återvänt.
Den informationen har Säpo delat med polismyndigheten. I första hand med polisens nationella operativa avdelning.
Återvänder de som kommer tillbaka till den ort där de bodde?– Det är svårt att gå in på det. Det är väldigt olika, men det vanligaste är väl trots allt, i de fall det är personer som återvänder från konfliktområden, att de i första hand återvänder till den plats de lämnade när de åkte.
Myndigheten har också gjort en övergripande lägesbild, som den lämnat över till Centrum för våldsbejakande extremism, CVE.
Vad är bilden idag?– När det gäller siffror, även som vi tidigare har nämnt, så är de inte definitiva. Det är svårt att med säkerhet säga hur många personer som både befinner sig i konfliktområden och som har återvänt på grund av att de här regionerna ofta saknar myndighetsrepresentation. Det gör det svårt att få tillförlitliga uppgifter om hur många som är kvar, hur många som har dött och fötts. Men när det gäller återvändarna så har vi en bra koll, säger Gabriel Wernstedt.
Inom ramen för Säpo:s uppdrag att skydda landets demokrati, gör myndigheten bedömningar av personer som tillhör olika extremismmiljöer, som till exempel den våldsbejakande islamistiska. Syftet är att titta på dessa personers avsikt och förmåga att exempelvis begå terroristbrott eller annan brottlighet, som faller inom myndighetens ansvarsområde.
– Den är bedömningen gör vi löpande. Varje individ följs upp och det eventuella hot som en individ kan utgöra. De metoder vi använder anpassar vi efter den enskilde individen och situationen. Det finns inte bara en metod.
Enligt Gabriel Wernstedt handlar deras arbete mycket om att sprida den informationen som myndigheten har inhämtat till polisen, som i sin tur har kontakten med det övriga samhället.
Varför kontaktar inte ni kommunerna direkt?– Polismyndigheten har en helt annan regional täckning. Den informationen som vi har är uppgifter som vi har fått via olika underrättelser. Det är information som är väldigt känslig och den kan bara delas med vissa.
Han berättar att det ofta handlar om väldigt detaljerad information, ned på enskilda individer, som de delar med berörda polisregioner.