Han är väldigt förtegen om förslagen till neddragningar.
Den neuropsykiatriska enheten, nepenheten, ska stänga.
– I länsgruppen tänkte vi att det var minst dåligt att lägga ned den. Enhetens huvuduppdrag är att utreda förskolebarn med misstänkt autism eller svåra störningar, säger Shiler Hussami, verksamhetschef för barn- och ungdomspsykiatrin i Luleå och Boden.
Längre väntetider
Nep-enheten är även specialistenhet för hela länets barnsjukvård, som remitterar barn och ungdomar upp till 18 år till enheten för kompletterande bedömning och utredning.
När enheten stänger blir övriga mottagningar inom barnsjukvården i länet tvungna att ta över utredningarna om förskolebarnen. Risken är att det blir längre väntetider, bedömer Shiler Hussami.
Hon påpekar att all forskning visar att det är viktigt att tidigt diagnosticera och påbörja behandling av barn med autism.
Större risk för ohälsa
– Då blir prognosen mycket bättre att klara sig i livet. När man går oupptäckt med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är risken större att utveckla psykisk ohälsa, som ångest och depression. Att inte klara skolan är i sig en stor tragedi, säger Shiler Hussami.
Elise Sjöblom-Jayet, verksamhetschef för barnsjukvården i Piteå och för barnpsykiatrin i Gällivare, berättar att de redan sparat vad de kan på lokaler, så nu måste de låna utrymmen för att kunna ha mottagning i andra kommuner.
Hennes förslag är att ta bort en tjänst som läkarsekreterare på barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, i Gällivare samt en halv läkartjänst och en halv underskötersketjänst på barnmedicin i Piteå.
Inte dyr vård
Landstinget backar från planerna att stänga bup-mottagningen i Haparanda.
Verksamhetschefen för barnsjukvården i östra Norrbotten, Christina Strömbäck, föreslår dock att tjänsten som socionom/arbetsterapeut i habiliteringsteamet och en socionomtjänst i bupteamet, tas bort.
– Det är ett stort spar på barnsjukvården så det är klart att det kommer att märkas. Det går inte att spara på papper och pennor, säger hon.
Åke Stenberg, verksamhetschef för barnmedicin och barnhabiliteringen i Gällivare-Kiruna, vill inte gå ut i media med förslag som inte förhandlats.
– Barnsjukvården totalt sätt är inte speciellt dyr i Norrbotten om man jämför med andra glesbygdslän.
Tre miljoner i år
Minskningen på elva miljoner kronor innebär neddragningar på fyra miljoner kronor inom barnsjukvården i länet, enligt divisionschefen Per Berglund.
– Målet barnsjukvården har i år är att hitta besparingar på tre miljoner kronor, säger han.
Resterande, sju miljoner kronor, är underskott i vården av svårt sjuka barn utanför länet – riks- och regionsjukvården.
– Ska vi täcka det underskottet så påverkar det den egna verksamheten i länet väldigt mycket. Vi kan inte göra det omedelbart, utan divisionsledningen måste hitta andra sätt att hantera regionsjukvården, säger Per Berglund.