Nämnden står inför olika utmaningar.
Hälsosamtalen 2013-14 visar att gymnasieeleverna i Boden sticker ut i länet. De ligger högst i länet avseende nedstämdhet och andelen stressade flickor på gymnasiet har ökat. 47 procent i årskurs ett har uppgivit att de är stressade och länet ligger på 29 procent i snitt.
Fler sökande
Och i årskurs två på gymnasiet kände bara 59 procent av flickorna sig trygga i skolan förra året.
Vid den här tiden på året lämnar nämnderna in sina budgetförslag för kommande år. De sätter också upp mål. Utbildningsnämnden vill bland annat öka tryggheten i skolan för att skapa en god miljö. Politikerna vill att fler elever ska få fullständiga betyg och siktar på 100 procent till 2018. Nämnden vill också nästan fördubbla antalet sökande till vård- och omsorgsprogrammet under perioden.
Mer pengar
Utbildningsnämnden begär mer pengar. Det är för trångt på Prästholmsskolan och därför behöver man bygga om en intilliggande lokal. Nämnden behöver pengar både till drift och ombyggnad.
Förvaltningen har påbörjat arbetet med att förbättra stödet till nyanlända för att de ska nå kunskapsmålen i skolan och på gymnasiet. Steg ett genomförs i år och nämnden vill ha mer pengar för att genomföra steg två och tre.
Det behövs också fler förskoleplatser i centrala stan. Nämnden behöver 24 miljoner kronor för att bygga om Björkdungen och utöka den förskolan med två avdelningar till sex.
Blank reservation
I Harads vill man flytta in alla verksamheten i en byggnad. Det kostar också pengar, även om man samtidigt sparar en del.
Förvaltningsledningen flaggade även för att stadsbyggnadskontoret vill åt marken där transportprogrammet har sin körbana. Måste gymnasiet flytta från nuvarande område är tanken att samlokalisera transport- och byggprogrammet. Det innebär en investering på ytterligare 30 miljoner kronor.
Arbetsgivaren har förhandlat med facken om budgetförslaget. Förhandlingarna slutade i oenighet med Lärarförbundet och Kommunal.
Majoriteten i nämnden godkände budgetförslaget. Moderaterna lämnade in en blank reservation.
Vikariebrist
Ett orosmoln för framtiden är bristen på vikarier. Det innebär att lärarna inte kan genomföra kompetensutveckling.
– Eleverna får inte heller sin garanterade undervisningstid. Jag har tidigare frågat om det finns någon fundering på att komplettera upphandlingen för att vi ska kunna garantera vikarier till högstadiet och gymnasiet. Men man har inte tänkt i de banorna. Jag tycker det är synd, säger Rigmor Åström (M), som sitter i opposition.
En del skolor saknar också tillgång på specialpedagoger och tycker det är svårt att få tag i lärare i andra modersmål. Flera verksamheter saknar dessutom resurser till barn med särskilda behov och mindre barngrupper. I maj månad ska nämnden ta beslut om vilka åtgärder den ska vidta.