"Snart stod hela klassen i skamvrån...."

På nationaldagen hyllade juridikprofessorn Göran Lind sin hembygd och byaskola i Sörbyn/Sundsnäs för att han nått där han är i dag.– Nu blev jag inte Amerikas president som jag skrev i uppsatsen som 11-åring, men jag är nöjd ändå, säger hemvändaren och skrattar.

Hembygdsmuseum. Det blev Göran Linds gamla byaskola i Sörbyn/Sundsnäs för några år sedan. ”Föreningen gör ett jättebra arbete för hembygden”, säger den 71-årige juridikprofessorn.

Hembygdsmuseum. Det blev Göran Linds gamla byaskola i Sörbyn/Sundsnäs för några år sedan. ”Föreningen gör ett jättebra arbete för hembygden”, säger den 71-årige juridikprofessorn.

Foto: Lena Leffler

BODEN2015-06-06 12:31

71-åringen stod för talet under nationaldagsfirandet i Sörbyn som hölls på hembygdsmuseet som tidigare varit byaskola.

LÄS MER: Populärt museum i byn

Det första skolhuset uppfördes på platsen 1925. Göran Lind själv gick i folkskola från första till sjätte klass under 50-talet.

– Vi hade en bra skola där det var ordning och reda. Vad beträffar pedagogiken på den tiden så fanns det inslag som förmodligen skulle ha svårigheter att klara dagens PISA-kontroller. Vår lärare, den i byn världsberömde Harald Karlsson, som uppfostrade ungdomar här i mer än 40 år använde sig nämligen av den så kallade skamvrån. Vilket innebar att så snart en elev inte kunde svara på en fråga så hamnande han eller hon i skamvrån, säger Göran Lind.

Frågan gick sedan vidare till nästa elev och nästa elev och till sist stod hela klassen i skamvrån.

– Vi hade en stor skamvrå, men det var inte så skämmigt som det kan låta. Han var i övrigt en mycket bra lärare, säger Göran Lind, om skoltiden.

I hans klass gick 21 barn som alltid svarade muntligt när läraren ställde frågan.

– I dag skulle jag tro att många elever istället börjar leta i sina fickor efter miniräknaren eller mobilen för att söka svaret, säger Göran Lind.

Byalivet uppskattades av juridikprofessorn.

– Vi hade ingen TV och inga datorer, men vi gick på bio, och vi roade oss på IOGT, där vi lärde oss att dansa och att spela teater under ledning av tant Dagny som betydde så mycket för oss, säger Göran Lind.

1950-talet var också en tid av stora reformer inom utbildningsväsendet. Alla barn oavsett storleken på föräldrarnas plånbok fick möjlighet till utbildning efter folkskolan.

– Det var något som min egen far, socialdemokraten Börje Lind som dog när han var 93 år, kämpat för från det han var ung. Högstadium infördes på försök i vissa kommuner i vårt land. Det kallades för Enhetsskola och en sådan fanns i vår grannby Niemisel, där jag gick klass 7-9, säger Göran Lind.

Han gick i en klass, där barnen fick lära sig inte bara engelska, utan även tyska och franska.

– Den franskan vi lärde oss där, den klarade vi oss på hela gymnasiet för vi hade redan pluggat in deras lärobok. Så bra kan faktiskt en byskola vara, säger Göran Lind.

LÄS OM: Sörbyn blev årets by

Han fylls av beundran för sin gamla hembygd.

– Den trygga miljön i byaskolor kan skapa de bästa förutsättningar för ungdomar att komma vidare i sin utbildning och i livet. Det är min bestämda erfarenhet. Se på mig, säger Göran Lind.

Efter studier på Luleå Högre Allmänna läroverk togs studenten och sedan läste Göran juridik vid Uppsala universitet. Han jobbade sedan som domare i Stockholm, men lockades tillbaka till Uppsala Universitet där Göran Lind började skriva sin doktorsavhandling i Internationell familjerätt.

Avhandlingen avslutades i USA i Washington D.C. på Kongressens Law Library, som är världens största juridiska bibliotek.

– Idag jobbar jag på som vanligt och är juridikprofessor. På universitetet finns ingen pensionsålder. Jag undervisar, håller föreläsningar och tycker allt är jätteroligt. Min föregångare som skrev böcker höll på tills han var 93 år. Så jag har ju några år kvar som författare, säger Göran Lind.

Fotnot: Pisakontroll är enligt Skolverket vad en elev ska kunna eller ha lärt sig när man går ut grundskolan.

Fakta om hemvändaren:

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om