Riksrevisionen tittade 2011 på hur lång tid det tog för läkare och sjuksköterskor att få legitimationen i Sverige. Då såg man att för att klara alla momenten i prövningsprocessen så tar mellan fyra och sju år för en läkare och drygt fyra år för sjuksköterskor.
Pernilla Ek, enhetschef, på socialstyrelsen förklarar att för att personer med vårdutbildning utanför EU ska kunna få svensk legitimation har lagstiftaren sagt att man ska ha de kunskaper och de färdigheter som motsvarar de svenska kraven. Man ska ha nödvändiga språkkunskaper och kunskaper om svenska författningar. Socialstyrelsen ansvarar för att kontrollera det.
– Först tittar vi på om man har en utbildning som till nivå, längd och innehåll ungefär överensstämmer med den svenska. Har man det säger vi att man får komma tillbaka när man kan visa att man har kunskaper i det svenska språket. Sedan ser det lite olika ut beroende på yrke, men för de stora yrkena ska du göra ett kunskapsprov. Därefter ska man göra en yrkespraktik och gå en kurs i svenska författningar.
Det första beslutet socialstyrelsen fattar avgör om personen har utbildning som överhuvudtaget kan komma ifråga för att gå vidare i processen.
– Vi har inte haft långa handläggningstiden för det första beslutet. Målet är max två månader om ansökan är komplett. Men det har vi inte nu. Nu har vi påbörjat handläggningen av ansökningar som kom in i maj 2015. För specialistläkare där det finns en specialordning där handlägger vi ansökningar som kom in i november 2014, säger Pernilla Ek.
Att socialstyrelsens handläggningstider ökar beror på flyktingsituationen.
– Vi ser att det är svårt för den enskilde att få till exempel yrkespraktik och vill få till stånd ett annat system där dokumentationen får mindre betydelse och den enskildes faktiska kompetens får större betydelse. Det hoppas vi få till stånd under 2016, säger Pernilla Ek.