Stugområde i vinterbetesland

För att renarna i Sirges och Gällivare samebyar inte skulle svälta fick byarna tillstånd att flytta 4 000 renar till reservbetesområdet nordväst om Boden. Nu förorsakar de skador i sommarstugeområdet i Kusträsk. - Tomten såg för jäklig ut, säger Kjell Vennberg.

Renar på vinterbete i reservbetesområdet ställer till förtret i Kusträsk sommarstugeområde.FOTO: Lena Tegström

Renar på vinterbete i reservbetesområdet ställer till förtret i Kusträsk sommarstugeområde.FOTO: Lena Tegström

Foto: Lena Tegström

BODEN2010-01-05 06:00
Renarna hade trampat runt på tomten ordentligt och hade även varit uppe på den nybyggda verandan. Kjell Vennberg har talat med företrädare för Sirges sameby.
- De beredda att betala och stå för de skador renarna har orsakat, men vi vet ju inte om det blivit mycket skador eller inga alls, säger Kjell Vennberg.
Han vill i stället att samebyn ser till att hålla renarna borta från sommarstugeområdet.
- Men personen jag talade med sa att de inte kan hålla renarna borta. Han tyckte att det var omöjligt, säger Kjell Vennberg.
Man försökte på måndag morgon, men efter en timme var de tillbaka. Ett 50-tal renar uppehåller sig i sommarstugeområdet sedan 28 december.
- De har delat upp sig i två klungor, säger Mikael Lindström, som är förvånad att renarna inte är rädda för människor.
Rädd om gräsmattan
Han och sambon Carina Nordberg har hundar och renarna har hållit sig borta från deras tomt. Toypudelvalpen Chiva jagar inte ren, men Chabo, en blandras mellan toypudel och yorkshireterrier, skulle gärna vilja om han fick.
- Det är ju synd att behöva ha honom i koppel när man bor så här, säger Carina Nordberg, som förstår grannarnas irritation och hoppas att renarna inte ska äta upp hennes nysådda gräsmatta.
Gunilla Manbré, samordnare i rennärings- och markfrågor på länsstyrelsen, säger att markägare måste tåla renarnas närvaro.
- De får finna sig i att renarna är på deras marker. Däremot om renarna förstör så att det uppstår skador gäller samma regler som för alla när det handlar om skadegörelse. Den som anser sig ha blivit utsatt får vända sig till ansvarig sameby och lämna in skadeståndsanspråk.
Man kan vidta vissa förebyggande åtgärder, men man får inte stängsla in hur som helst i ett renbetesområde, utan det får avgöras från fall till fall.
Markägarna är varskodda
Bertil Kielatis, ordförande i Sirges sameby, förklarar att även om renarna flyttas så återkommer de.
- Det är svårt att flytta renar som tycker att betet är bra i ett visst område. Vi vet inte om det blivit skador, utan måste inspektera vad som hänt. Vi vet inte heller hur länge renarna kommer att uppehålla sig i det här området.
Han påpekar att de har varskott markägarna att renarna skulle komma och tillägger att man måste utgå från att det är ett reservbetesområde.
- Kanske inte folk är medvetna om att det kan komma renar dit och att det kan bli eventuella besvär för någon part. Det här är ett tillstånd som länstyrelsen har givit, men vi vill ha en bra diaolg med människor och måste kunna resonera oss fram om det finns någon lösning, säger Bertil Kielatis.
fakta
µ 1974 beslutade lantbruksstyrelsen att avsätta området nordväst om Boden, det så kallade Bredåkers-området, till reservbetesområde. Vid uppenbara behov får området användas för vinterbete.
µ På grund av den extrema vädersituationen i Norrbottens inland ansökte Sirges och Gällivare samebyar förra året om att få nyttja reservbetesområdet. Den enda plats som undersöktes där betet bedömdes vara bra var Kusträsk skjutfält.
µ Bredåkers samfällighet, Försvarsmakten och kommunen yttrade sig.
µ Den 4 december beslutade länsstyrelsen att ge Sirges och Gällivare samebyar tillstånd att använda reservbetet vid Bredåker till och med 30 april 2010. De fick tillstånd att flytta 3 000 respektive 1 000 renar.
µ Villkoren för besluten innebär bland annat att innan Kusträsk skjutfält beträds ska kontakt med säkerhetscentralen tas för att kontrollera när skjutningar sker.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om