Stureskolan avbryter försöket med läx- och provförbud

När Stureskolan i Boden i våras införde läx- och provförbud hamnade rektorn Petronella Sirkka på riksnyheterna. Tanken var att stegvis införa förbudet för att till slut permanenta det. Så här gick det.

Rektorn Petronella Sirkka påpekar att skolan behöver rusta eleverna för den skola de ska till, oavsett om den är väldigt traditionell eller inte.

Rektorn Petronella Sirkka påpekar att skolan behöver rusta eleverna för den skola de ska till, oavsett om den är väldigt traditionell eller inte.

Foto: LENA TEGSTRÖM

BODEN2018-11-13 05:00

Under hösten har man på skolan precis som under våren haft en månad med läx- och provförbud. Det var i september.

Hur har den fallit ut jämfört med i våras?

– Ganska snarlikt, men en negativ effekt som jag har märkt och som jag kommer att jobba vidare med är att en del lärare sagt ”nu fick vi inte ha prov i september, så därför får ni alla de här proven nu”, säger Petronella Sirkka.

Det är inte meningen.

– Verkligen inte och det är inte så vanligt förekommande, men det är elevgrupper som beskrivit hur det blev. Det måste vi hantera och det är en utbildningsfråga från vårt håll.

Sedan flera år jobbar skolan med formativ undervisning. Man har höjt nivån på den kompetensen och organiserat lärandet.

– Men när man blir stressad faller man tillbaka till det gamla och då tar man slentrianmässigt till ett prov. Det måste vi få bort. Det är det eleverna beskrev och då upplever de det som ett straff.

Petronella Sirkka säger att hon inte accepterar att man som lärare går in i ett klassrum och river av sin lektion och går därifrån.

– Man kan tycka att man har haft en skitbra lektion, men om ingen av eleverna fick med sig något då var det inte det.

Hon påpekar att alla lärare inte är skickliga på formativ undervisning.

– Så det fortbildar vi oss i. Vi är jättetydliga när vi rekryterar vad vi förväntar oss och har gjort en personalhandbok.

Den formativa bedömningen går ut på att man hela tiden när man läser ett avsnitt göra bedömningar för att se att eleverna tar till sig kunskap och ger dem stöd för att nå målen.

– I dag ser målen inte ut som de gjorde förut. Man kan inte säga ”Den här faktan ska du kunna”. Vi bedömer inte om man vet vem Gustav Wasa var, utan vi bedömer på vilken nivå man förstår vad som hände kring Gustav Wasa. Faktan måste man ha med sig ändå för man kan inte analysera runt vad som helst. Det är mer komplext det vi gör nu.

Kan man kombinera en formativ bedömning med läxor och prov?

– Ja, det är det vi gör, säger Petronella

Nu har eleverna i årskurs nio en tuff period med nationella prov, som stäcker sig ända till sommaren. I svenska, matte och engelska har de muntliga nationella prov under hösten. Eleverna sitter i små grupper om tre personer per pass och diskutera förutbestämda frågeställningar i olika ämnen. Ett pass kan vara upp till 100 minuter. För att kunna göra bedömningen utifrån vissa kriterier måste en behörig lärare ta hand om det och en annan ta hand om resten av klassen.

– Proven är jättebra, men det blir sådan logistik kring det så det blir svårt att få ihop på grund av lärarbristen. Det känns inte bra att sätta in en obehörig lärarvikarie i nian, men det finns inte utbildad personal att få tag på. Jag kan istället välja att ta en lärare från årskurs sju, men då förlorar sjuorna på det, säger Petronella Sirkka.

Efter jul sätter den skriftliga delen igång. Det är lättare eftersom de då kan ha tentasalsskrivningar.

Petronella Sirkka påpekar att skolan behöver rusta eleverna för den skola de ska till, oavsett om den är väldigt traditionell eller inte. Då kan man använda testeffekten som ett pedagogisk verktyg eftersom hjärnan skärper sig i skarpa lägen. Samtidigt poängterar hon att de nationella proven inte ser ut som tentorna på universitetet. Hon tycker att det finns en poäng i att man på grundskolan även satsar på analys hela vägen, fast med hänsyn till hjärnas mognad.

– Men det är fortfarande så att elever som har svårigheter av något slag blir stressade och det första man då tappar är analysförmågan.

Målet var att införa läx- och provförbud på heltid nästa termin.

Kan man det när man har nationella prov?

– Man kan det, men jag kommer inte att göra det.

Varför?

– Därför att provupplevelsen är så inrotad i alla vuxna människor att vi kommer få problem med folk som inte förstår vad vi gör.

Lärarna har tidigare bestämt vad eleverna ska kunna när de lämnar en viss årskurs. Nu håller dock Petronella Sirkka på att styra upp det så att det finns en fast terminsplanering vad eleverna ska ha gjort i sjuan, åttan och nian på hösten och våren.

– Det är inte för att jag misstror mina lärare, men lärare flyttar och då vill jag veta vad exempelvis klass 7 A har med sig om den här läraren försvinner i oktober.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om