FS 17 som leddes av överste Olof Granander, nuvarande chefen på I 19 i Boden, genomförde den dittills svåraste missionen. Säkerhetsläget försämrades kraftigt
i och med presidentvalet. Soldater utsattes för upprepade anfall och flera soldater sårades, däribland David Ström, Luleå, och Peter Kero, Tärendö. De skadades svårt av en bilbomb.
Undersökningen har genomförts vid två tillfällen, vid hemkomsten och efter ett halvår. Totalt har 490 soldater besvarat enkäten vid minst ett tillfälle. 290 har besvarat den båda gångerna.
De som får vara med om traumatiska händelser kan drabbas av akut stress eller posttraumatiskt stress. Alla soldater som tjänstgjort ute på fältet, bland andra skyttesoldater och sjukvårdsgruppen, har därför deltagit i undersökningen.
Nedstämdhet och ångest
Nio av de tolv soldater som uppvisade symtom på akut stress vid hemkomsten tillhörde den grupp som utsatts mest för hotfulla och dramatiska situationer. Andelen, 3,5 procent, är högre än resultatet som brittiska soldater fick efter uppdrag i Irak. Å andra sidan genomförde engelsmännen undersökningen en månad efter hemkomsten.
Enligt enkäten upplevde fler soldater ångest än depression, men hade mindre besvär ett halvår senare när undersökningen gjordes om.
Totalt upplevde 11 procent ett minskat välbefinnande vid hemkomsten. Den siffran sjönk till 5,8 procent vid återträffen.
Fyra soldater fick psykologkontakt redan inom en vecka efter hemkomsten.
Vid återträffen uppgav 57 personer att de hade haft stödsamtal efter insatsen. I de flesta fall var det kortare terapier för nedstämdhet, ångest och
i enstaka fall posttraumatisk stress. Enkätsvaren visar att de hade sämre välbefinnande både vid hemkomsten och efter ett halvår.
Mådde bättre än medelsvensken
Sammantaget visar dock rapporten att totalt sett så mådde Afghanistanveteranerna i FS 17 bättre än medelsvensken.
Amerikanska försvaret har stora problem med posttraumastik stress, missbruk, depressioner, självmord och våld i hemmet.
Peter Butor, psykolog på HR-centrum, som genomfört undersökningen, förslår att riskbeteenden såsom alkoholvanor, aggressions- och relationsproblem bör uppmärksammas vid de svenska soldaternas återträff.
Tidigt stöd minskar individens lidande.