"Tomten ska inte vara så högt upp"

Vem har mest rätt till skogen? När personal på Fria Emilia gjorde övningen hamnade tomten högt upp, vilket väckte protester. Under några dagar i Boden lär sig lärare hur de ska använda skogen som klassrum i sin undervisning.

DJURÖVNING. Alla fick en bild i nacken och skulle sedan genom att ställa ja- och nej-frågor till varandra klura ut vilket djur eller vilken växt det var. Linda Vanhatalo svarade på Linda Sundkvist fråga.

DJURÖVNING. Alla fick en bild i nacken och skulle sedan genom att ställa ja- och nej-frågor till varandra klura ut vilket djur eller vilken växt det var. Linda Vanhatalo svarade på Linda Sundkvist fråga.

Foto: Lena Tegström

BODEN2015-08-14 09:20

I år genomför Naturskyddsföreningen i samarbete med Naturskoleföreningen fortbildningar för pedagoger i utomhuspedagogik.

Personal från friskolan Fria Emilia samlades i Pagla på torsdagen och en av dem som undervisade var miljöpedagogen Ingrid Stridfelt från Luleå kommuns utbildningsförvaltning och Naturskoleföreningen.

– Att använda skogen i skolan gör att man stimulerar olika sätt att lära. Eleverna får byta miljö och det kan göra att olika personer kan framträda på olika sätt. En del tycker det är skönt att lämna klassrummet och få mer verklighetsförankrade övningar och mer frihet. Man får in mer rörelse och forskning visar att ungdomar som är utomhus lär sig på ett bra sätt.

Ingrid Stridfelt tillade att det också är viktigt att vara ute i skogen för att öka förståelsen och känslan för naturen.

Skolpersonalen fick pröva på övningar i olika ämne; svenska, matematik, teknik och NO. Alla övningar är enligt läroplanen.

De började med en bra övning för att komma igång. I ett träd hängde lappar med olika skogsväsen och deltagarna fick flytta upp de väsen de ansåg har mest rätt till skogen och argumentera för det.

– Det här köper jag inte, sa rektor Marita Forsgren och flyttade ned orienteraren.

Haren hamnade också långt ned i dessa dagar då harpesten härjar. Tomten hamnade högt upp.

– Tomten ska inte vara så högt upp, ansåg en del.

Nästa övning var "Djuret i nacken". Alla fick en bild i nacken och skulle sedan genom att ställa ja- och nej-frågor till varandra klura ut vilket djur eller vilken växt det var på bilden. Ivriga att börja försökte en del tjuvstarta och Ingrid Stridfelt manade sina "elever" att vänta. När de var klara med den övningen fick de spinna en näringsväv med en skör tråd genom att besvara frågor såsom: vem äter vem, vem har nytta av vem, vilka djur hör till samma art? Det är ett sätt att förklara att allt har ett värde och hör ihop.

– Det är en tanke med att tråden är tunn eftersom naturen är väldigt skör, sa Ingrid Stridfelt.

Helena Åberg, textillärare, tänkte på vad hon kan använda sig av i sitt ämne kopplat till textilier och produktion.

– Mycket kommer från växt- och djurlivet. Man kan till exempel prata om processer - från bomullsplanta till T-shirt.

Hon tycker all utbildning är bra.

– Det är alltid bra att få ny inspiration. Det kickar igång nya tankar. Man hittar alltid saker man kan använda bara man omvandlar det till sitt ämne.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om