Han visste om att Trafikverket ICT hade fiber i sina banvallar och frågade om de inte kunde sälja anslutningar till byanät från fibern i höstas.
- Jag fick då veta att de redan hade en färdig lösning som vi skulle kunna få testa som var trådlös. Det var bara att börja ragga försökspiloter.
Fina testsiffror
- Testerna har gått kanonbra. Boden är ju en gammal järnvägsknut och många byar ligger efter järnvägen. Bra bredband är viktigare på landsbygden än i stan eftersom det är långt till service och allt fler servicetjänster finns på nätet, säger Per Olsson.
Enligt honom finns stora möjligheter att lösa bredbandsförsörjningen i flera Bodenbyar med fiber från järnvägen. Trafikverket ICT, som jobbar med fiber och nätverkstjänster, är lika glada över att kunna hjälpa Bodens kommun och få fina testsiffror levererade.
- Resultatet är vad vi hoppades på. Vi ser ett jättestort intresse efter att ha pratat med flera kommuner. Järnvägen är ju ryggraden och bildar ett stort landstäckande fibernät i hela Sverige. Nu när testerna är klara kan vi börja sälja, säger Anders Olsén, Trafikverket ICT.
Skillnaden jämfört med ADSL-tekniken är att Trafikverket ICT:s fiberlösning är symmetrisk.
- Uppkopplingen är lika snabb åt båda hållen. Det är viktigt inte minst när man använder Skype och videotjänster. Samma teknik kan också användas för att tanka information till tåg och bussar till exempel när de står på stationer.
Andra utvecklingsmöjligheter finns inom byggindustrin när man bygger vägar och broar och vill ha en tillfällig trådlös uppkoppling i arbetsbodarna.
- Infrastrukturbolagen hyr ibland väldigt dyr fiber från andra leverantörer, säger Anders Olsén.
Norsk underleverantör
Kostnaden för slutkunden på landsbygden däremot blir lite dyrare än ADSL, men inte mycket. Kring 400-600 kronor tror Olsén.
- Det är en dyrare teknik än om man har ett eluttag. Vi pratar också om en liten uppstartskostnad för antennerna, men där är summan inte riktigt klar, säger Anders Olsén.
Trafikverket ICT har en norsk underleverantör som sköter uppmonteringen av antennerna för att kunna tillhandahålla de trådlösa tjänsterna. Norrmännen har jobbat både i Norge, Nigeria och Thailand med tekniken.
- Trafikverket ICT tar en viss kostnad för att leverera tjänsten i vårt fibernät. Norrmännen levererar sedan tjänsten till slutkunden och tar betalt för det. Samtidigt har parterna ett delat risktagande baserat på hur många kunder vi får, säger Anders Olsén.