Norrbottens Media har tidigare berättat om problemen med den armerade isen på vägarna i Norrbotten och Västerbotten. Bland annat har Trafikverket haft stora problem med väg 94, där spårdjupet ibland varit två-tre centimeter.
Läs mer: Armerad is väghyvlarnas mardröm
En yrkeschaufför som tidigare har varit underleverantör tycker att Trafikverket gör lustiga upphandlingar.
– När det är spåriga vägar ska fordon kallas ut för att "avjämna" som det heter i avtalet. Det står inte skrivet att avjämningen måste göras med en väghyvel. Det är bara väghyveln som klarar av det, men en väghyvel är dyr att ta ut. Så istället åker man ut med lastbil med underbett och jämnar av.
Han förklarar att det ser ganska bra ut precis när lastbilen passerat. Snön åker ned i spåren, men efter att några fordon passerat har den dammat bort och spåren finns kvar.
– Det är sådana kryphål som utföraren använder. Utförarna får ju ersättning per kilometer. En lastbil hinner runt ett helt område, medan en väghyvel som gör ett helt annat jobb tar mycket längre tid och det blir dyrare för utföraren. För honom är det därför billigare att ta lastbilen.
Han tycker att kvalitetskontrollen är dålig och anser att Trafikverket borde ställa tydligare krav, det vill säga att väghyvel ska användas vid avjämning.
– Vi ställer inte krav på hur man gör det, säger Håkan Äijä, avdelningschef underhåll region nord.
Borde ni inte det?– Nej, det avgör den som kan yrket bäst. Vi sätter i stället kvalitetskrav, till exempel avseende spårighet, som vi som beställare måste följa upp. Men vi kan omöjligt följa upp allt i den tid det sker. Däremot ökar vi år från år kontrollerna. Dels tittar våra anställa på hur det blir, dels handlar vi upp en kontrollfunktion som kör vägarna kontinuerligt och gör stickprov.
Klarar en entreprenör inte att leva upp till Trafikverkets krav kan det utgå vite, påpekar Håkan Äijä.
Yrkeschauffören säger till Norrbottens Media att huvudentreprenör som tidigare anlitade honom sa att det var billigare att ta böter från Trafikverket än anlita honom. Entreprenören krävde att han skulle gå ned i pris.
Håkan Äijä har svårt att förstå att det skulle vara så.
– Vi har jättediskussioner med våra huvudentreprenörer när vi utfärdar viten. Man försöker undvika det, eftersom det blir ett avdrag på det pris de lagt.
Norrbottens Media har även talat med ytterligare en yrkeschaufför som tidigare utförde uppdrag med bland annat väghyvel på Trafikverkets vägar och kommunala vägar i länet.
– Vi var två som har körde i skift. Vi är lite äldre rutinerade personer, men jag har sagt bort det för jag är less. Priserna är ju lägre idag än för 15 år sedan. Jag vägrar stå med mössan i hand.
Han menar att huvudentreprenörerna lägger för låga anbud.
– Det står att när de tar in priser så ska det vara skäliga priser som borgar för att företagen som lejs in är seriösa, men money talks.
Han hävdar att det skulle gå att få 94:an asfaltsren på fyra varv.
– Det är inte omöjligt att få bort isen, men man måste använda en helt annan körteknik. De som kör vet inte hur man gör. Det krävs inget specialstål, utan räcker med vanliga kupade isrivarstål. Det finns ingen yrkeskunskap längre. De klara inte av att få bort isen. Det såg jag när jag var i Råneå. Det var hur mycket is som helst kvar på vägbanan.
Han tillägger att Trafikverket nu har en lastbil med en lång sidovinge i stället för två lastbilar när man hyvelplogar E 4:an.
– Då orkar men inte ståla ned på samma sätt. Man sparar in pengar. Det är klart att det märks.
Det var något år sedan man började med bredplogarna på E 4:an bland annat utifrån miljöaspekten, förklarar Håkan Äijä.
– Men när man börjar med något nytt måste man hitta kunskapen att köra de här storplogarna. Det följer vi upp och har täta dialoger med våra entreprenörer där man inte klarar sin kvalitet.
I vilken mån klarar man inte uppdragen?– De klarar uppdragen, men visst finns det avvikelser. Men den här isen är jättesvår att hantera även fast man kör med väghyvlar. Spårigheten är hopplös
Håkan Äija anser att spår på två-tre centimeter inte är acceptabelt.
Är vägen farlig med så djupa spår?– Nej.
Varför ställer man då krav på 150 millimeters maxdjup?– Vi vill ha en framkomlig väg och har kommit fram till att det är ett bra mått. Vägunderhållet när du plogar och tar bort spårdjup är en framkomlighetsfråga, men det är definitivt inte en trafiksäkerhetsfråga.
Borde man inte lägga in trafiksäkerhetsaspekten?– Det kan man alltid diskutera, men man kan inte definiera farlighet på det sättet. När det gäller säkerhet så måste man beakta fakta bland annat utifrån olycksstatistik. Den största enskilda orsaken är hastigheten och därigenom sker det flesta allvarliga olyckorna vid bra väglag. Ska man då komma åt den farligheten, måste man jobba med de vägarna. Därför ställer vi kvalitetskrav kopplat till framkomlighet och ja, vi har brister, vilket vi tar på största allvar, säger Håkan Äijä.
Det sker fler dödsolyckor sommartid, däremot är det fler olyckor på vintern, enligt Trafikverkets presstalesperson.