Peter Sjölund som är ordförande för släktforskarföreningen i Härnösand är en pionjär vad gäller dna-släktforskning. Nyligen besökte han Boden för att berätta om tekniken och den otroliga utvecklingen som skett. I dag används kyrkböcker till att släktforska med till i slutet av 1600-talet och man kan även följa släktleden i vissa handlingar fram till 1500-talet.
- Släktforska med dna är klockrent om man vill släktforska på ett lätt sätt, säger Peter Sjölund.
Blivit billigare
Första gången man lyckades kartlägga en människas DNA var år 2000. Det tog tio år och kostade en miljard kronor för en människa. I dag om man vill ta ett dna för släktforskning så finns de största bolagen i USA. Det går att beställa ett test via internet som kostar runt 2 000 kronor.
- Du får ett prov, topsar dig på insidan av munnen och skickar tillbaka burken. Det tar sex veckor innan dna-svaret kommer som läggs in i en stor databank.
Varje gång det blir en träff så kommer ett besked via mejlen. En miljon människor i hela världen har lämnat prov till släktforskning. I Sverige handlar det om drygt 10 000 personer och i Finland mer än det dubbla.
- För att få en massa släktingar så måste även släktingarna ha anmält sig till dna-registret. De flesta brukar hitta mellan 30-130 släktingar på listan. Det handlar om tio generationer tillbaka som det finns kopplingar.
Peter Sjölund har givetvis dna-testat sig och har 59 namn på sin lista. Det kommer in ett till två nya namn till honom varje månad. Nu hjälper det inte bara att ta ett dna-prov.
Både dna-prov och släktforskning behövs
Genom provet får personen bara reda på att man är släkt med någon men inte hur.
- Det måste släktforskaren ta reda på själv. Genom dna-provet ser du bara hur mycket ni är släkt. Därför behövs både traditionell släktforskning och dna. Mitt prov gav mig nya svenska släktingar och även folk i USA som jag tog kontakt med och ska hälsa på, säger Peter Sjölund.
Det finns också vissa delar av dna som är extra spännande och som ärvs oförändrat, det blandas inte från föräldrarna, exempelvis från far till son.
Vi är alla släkt
- Det betyder att man inte bara kan följa tio generationer, eller hundra generationer utan så lång tid tillbaka som före istiden. Till slut hamnar vi alla i Afrika för 200 000 år tillbaka. Vi är alla släkt, säger Sjölund.
Själv håller han på att ringa in sin svärmors morfar som alltid varit okänd. Mormodern var född 1907.
- Inte ens på sin dödsbädd avslöjade hon morfaderns namn. Då kom vi på idén att försöka ta reda på det genom dna. Det finns säkert jättemånga som har fadern okänd någonstans i sitt släktträd. Med lite tur så kan man knäcka det.
Peter Sjölunds svärmor och hennes bror har testat sig och familjen har gått från en miljon möjliga fäder till 18 möjliga fäder genom att lägga pussel.
Morfader inringad
För fem veckor sedan dök det upp en amerikan som hette Borgstrom och bodde i Ohio.
- Amerikanen hade jättemycket dna med min svärmor, ungefär som en tremänning. Vi har nu ringat in morfadern till två familjer i Åsele i början av 1800-talet som är gemensam för amerikanen och svärmor.
- Tanken är att vi ska försöka ge svärmor en morfar i 75-årspresent, säger Peter Sjölund.