I och med det senaste försvarsbeslutet skiftar Försvarsmakten fokus från internationella insatser till nationellt försvar.
I broschyren inför Markstridsdagarna i Boden inledde Anders Brännström bland annat med uttalandet: "Det omvärldsläge som vi upplever och som också framgår av inriktningsbeslutet leder till slutsatsen att vi kan vara i krig inom några år".
Det skapade en uppståndelse som han är förvånad över.
– När man är i min roll och position, då måste man förutse även en negativ händelseutveckling och förbereda den verksamhet man har ansvar för. Jag ville inskärpa allvaret och det är en slutsats som jag drar.
Klarar Sverige att försvara sig mer än en vecka?
– Enveckasförsvaret är en olycklig diskussion. Det var förre överbefälhavaren som uttalade sig och jag vill tro att han blev felciterad. Vår inställning är att det inte finns något enveckasförsvar, säger Anders Brännström.
Han menar dock att ett stort problem i dagsläget är krigsdugligheten i förbanden.
– Uppgifterna vi genomför internationellt och stödet till samhället är vi väldigt duktiga på. När det gäller de högre konfliktnivåerna, väpnad strid mot kvalificerad motståndare och att försvara landet, så har vi en hel del jobb att göra för att bli tillräckligt bra. Vi omorganiserar och skärper eldkraften i armén och ser till att vi organiserar alla stridsvagnar. Inte bara 42 stycken som tidigare, utan alla 120 krigsorganiseras. De organiseras i de mekaniserade bataljonerna.
Anders Brännström säger att de måste samöva förband och ha krigsförbandsövningar på ett sätt som kanske liknar kalla krigets dagar.
Försvaret behöver också tillförsel av materiel, anser han. Både breddmateriel såsom lastbilar, uniformer, tält och eldhandvapen till soldaterna och kvalificerade system som nya luftvärnssystem och renoverade stridsvagnar.
– Det är därför vi fått 10,2 miljarder kronor under en femårs period, men vi skulle behöva mer.
Svenskarnas förtroende för försvaret har sjunkit senaste åren. Anders Brännström säger att mycket har förändrats, bland annat lades tillämpningen av värnpliktig ned. Han tror att medborgarna har en dålig uppfattning vad behoven är och vad försvaret gör.
Hur ska man ändra det?
– Jag tror att vi ska vara tydliga kring den uppgift vi har fått, vilket jag försökte ge uttryck för. Vi måste använda skattemedlen på ett optimalt sätt och visa resultat, säger Anders Brännström.