Vårdchefen: "Vi har inte kompetens att utreda dem"

Barn- och ungdomspsykiatrin i Boden tog emot nästan 600 färre unga i fjol jämfört med året innan. – Vi har inte kompetens att utreda dem. Inte de svårare fallen. Vi kan erbjuda diagnostik och vi kan erbjuda stödsamtal och samverka med skolan i lindriga fall. Men vi har inte möjlighet att utreda eller läkemedelsbehandla vare sig depressioner eller adhd eller motsvarande, säger Carl-Johan Westborg, chef på Björknäs hälsocentral.

"Tittar man på genomsnittet så har två-fem procent någon form av neuropsykiatrisk störning. Per allmänläkare talar vi då om fem till tio barn, vilket innebär att det inte är vanligt förekommande som vi har möjlighet att lära oss ordentligt", säger Carl-Johan Westborg, chef på Björknäs hälsocentral.

"Tittar man på genomsnittet så har två-fem procent någon form av neuropsykiatrisk störning. Per allmänläkare talar vi då om fem till tio barn, vilket innebär att det inte är vanligt förekommande som vi har möjlighet att lära oss ordentligt", säger Carl-Johan Westborg, chef på Björknäs hälsocentral.

Foto: Kurt Engström

BODEN2014-02-09 14:53

Frågan är var den ökade andelen ungdomar som drabbas av psykisk ohälsa tar vägen.

Han säger att några kollegor fått remisser från elevhälsan, men det är inte vanligt förekommande.

Ser ni en ökning av ungdomar som kommer till er?

– Primärvården totalt har omkring 30 000 läkarbesök på ett år i Boden. Att försöka urskilja vilka som handlar om psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är svårt. Vår samtalsmottagning med kuratorer och psykiatrisjuksköterskor har väldigt få ungdomar, säger Carl-Johan Westborg.

Vad tar alla barn som mår dåligt vägen?

– Ja, det undrar jag också om de inte är välkomna till barn- och ungdomspsykiatrin så vet jag inte vart de tar vägen. Skolhälsovården har en stor roll i det här och ser dem först, säger Carl-Johan Westborg.

Inget politiskt beslut

Han funderar själv på vad minskningen på barn- och ungdomspsykiatrin beror på. Beror det på att behovet är mindre eller har varje individ som arbetar där jobbar 30 procent mindre, men det tror han inte på.

– Jag tror snarare att man har minskat utbudet och då får man färre besökare. Och sedan tar man det som intäkt för att behovet minskat.

Carl-Johan Westborg påpekar att det inte finns några politiska beslut att ändra på någonting, men tillägger att något har hänt för han har fått samtal både från chefen för elevhälsan på kommunen och skolsköterskan på friskolan Fria Emilia om returnerade remisser från barn- och ungdomspsykiatrin.

"Det är märkligt"

– Det här är något som barn- och ungdomspsykiatrin har kommit på på egen hand. De har inte frågat oss. Vi håller på att omförhandla överenskommelsen om handläggning, men jag tycker att det är märkligt att man ändrar en överenskommelse utan att informera motparten. Vi har ju haft ett system där vi handlagt på ett visst sätt och då kan inte barn- och ungdomspsykiatrin ensidigt säga att nu gör vi inte det här längre. Vi måste först prata ihop oss. Annars hamnar folk i kläm.

Det kan ju få jättesvåra följder.

– Ja, det kan förändra hela barnets framtid om man inte tar hand om psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Ju tidigare man kommer in desto bättre är det, säger Carl-Johan Westborg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om