Modellen, som fått namnet DuCan, har uppmärksammats av Skolverket och fått ett mycket positivt mottagande. Under ett halvår kommer Dusanka Catak arbeta på heltid med projektet som syftar till att undersöka både intresset och behovet i länets kommuner.
I dagsläget testas valideringsmodellen på barnskötare. I februari startade en grupp med sju studerande. Många av deltagarna arbetar idag på förskolor i kommunen, men då de inte är barnskötare kan de inte få en tillsvidareanställning.
– Det är första provgruppen av barnskötare men min arbetsmodell är också är prövad på vårdbiträde, undersköterska och kockar, säger Dusanka Catak.
Hennes modell kan förkorta utbildningstiden.
– Man kan validera från outbildad till utbildad undersköterska på ett halvår mot normalt 1,5 år, säger hon.
Det som gör att studietiden förkortas beror på att validanternas färdigheter plockas fram.
– Det handlar bara om vad de kan och inte vad de inte kan. Jag tycker Dusanka är bra på att "fiska" upp deras erfarenheter, säger Eva Jonsson, strateg på kompetensförsörjning på näringslivsenheten i Region Norrbotten.
Dusanka berättar att hennes valideringsmodell utgår från en "omvänd" syn på kunskap.
– Skolans uppdrag är bland annat att främja individens lärande och stimulera hens kunskapsutveckling, medan valideringen innebär att synliggöra befintliga kunskaper. Det betyder att dessa två uppdrag har motsatta syfte och mål. Därför är min modell en typ av stödmaterial att synliggöra kunskaper som ingår i olika kurser och som sedan kan värderas utifrån kunskapskraven, säger hon.
De som validerar genomför också arbetsprov under en vecka och har valideringshandledare som bedömer deras yrkeskunnande.
– Valideringen avslutas med intyg som kan användas vid betygsättning och som ett underlag för studieplan vid kompletterande studier, säger Dusanka Catak.
Enligt Helena Hansson, chef för arbetsmarknadsförvaltningen så validerar man personernas kunskap i förhållande till gymnasiala kursers kunskapskrav.
– Validering av kunskaper och färdigheter inom olika områden är ett sätt att synliggöra kunskap och låta anställda få en snabbare väg till formell utbildning, säger Hansson.
Region Norrbotten finns med som projektpartner och finansierar Dusanka Cataks lön under projekttiden. När landstinget blev region så fick man också ta över det regionala utbildningsansvaret vilket bland annat innebär att utveckla och samordna kompetensförsörjningsarbetet i Norrbotten. Ett specifikt utpekat uppdrag är att etablera effektiva strukturer för validering i hela länet.
– Jag träffade Dusanka under några utbildningsdagar i höstas då vi mötte närmare 40 vårdlärare från nio kommuner. Då upptäckte jag vilket enormt behov det fanns av att utveckla gemensamma metoder för validering och alla lärare som var med ville att regionen skulle driva detta vidare. Då föddes tanken tillsammans med Helena Hansson att driva projektet, säger strategen Eva Jonsson.
Hon och Dusanka har också träffat alla länets socialchefer för att berätta om projektet. Bland annat finns det ju ett antal personer inom hemtjänsten som behöver valideras.
– Alla var rörande överens att det behövs, säger Eva Jonsson.
Om det visar sig att kommunerna har behov av ett regionalt valideringscentrum är Boden en lämplig placering.
– Nästa steg i projektet blir att titta på en ekonomisk modell. Olika kommuner kanske vill köpa olika mycket stöd beroende på vad man kan och vad man behöver. Grundtanken är att man inte ska flytta validanderna utan valideringscentret ska vara tillgängligt och hjälpa dem på plats, säger Eva Jonsson.