Soldaterna, anhöriga och personal deltog på torsdagen i en ceremoni på A9.
Jan Thörnqvist, Försvarsmakten insatschef, hade på morgonen varit i kontakt med försvarsministern Peter Hultqvist, som skickade med en hälsning till soldaterna i FS35 och deras anhöriga.
– Ni har bidragit till stabilitet, säkerhet och en bättre tillvaro i Afghanistan, ett land med krig och terrorism långt ifrån vardagen i Sverige, sa Jan Thörnqvist.
Han poängterade att de gjort en mycket viktig insats. Han sa att de har all anledning att vara stolta och tackade deras anhöriga för deras osvikliga stöd.
– Tack för att ni tar hand om allt här hemma i vardagen, för att ni hämtar och lämnar barnen på förskolan, för att ni tröstar dem när de är ledsna. Utan er skulle vi inte kunna genomföra våra insatser.
Armétaktiska chefen Fredrik Ståhlberg tilldelade soldaterna förtjänstmedaljer under den högtidliga ceremoni. Han hälsade dem hjärtligt välkomna hem.
– Ni har hedrat Sverige och gjort ett bra jobb. Ni har haft en realistisk och engagerad inställning till uppdraget. De samlade framgångar som ni har bidragit till är ett resultat av era gemensamma ansträngningar. Vi ska vara medvetna om att era insatser inte är enkla.
Han uppmärksammade också hemmahjältarna, som fick anhörigmedaljer.
Två av soldaterna i FS35 uppmärksammades särskilt för ett föredömligt bra genomfört arbete. Det var Emil Olsen och Stefan Hansson.
Johan Gröhn (C) respresenterade Bodens kommun och även han välkomnade styrkan hem.
– Jag är så glad att se er åter i Boden välbehållna.
Han poängterade att i en omvärld i obalans så blir värdet av deras insats så högt och tydligt.
– Ni har påverkat livet för så många genom den insats som ni har genomfört. Det här hade inte varit möjligt om inte ni anhöriga som genomfört missionen på hemmaplan stöttat den på det sätt ni har gjort. Ett stort tack för att ni lånat ut era nära och kära.
Mauricio Romero är hemma igen efter sin första mission. Han tycker det har varit roligt.
Insatsen i Afghanistan har sedan årsskiftet 2014-15 ändrats från att internationellt sett assistera med säkerhet till att nu agera rådgivare.
Mauricio Romero berättade att vissa av dem har varit rådgivare, andra stabspersonal. Själv har han jobbat både på den nationella stabsenheten och var samverkansofficer på högkvarteret. Han och huvuddelen av styrkan har varit i Mazar-e Sharif.
Han tycker att det är kul att de uppmärksammas och får uppskattning, men det roligaste är att komma hem till familj och vänner. Ttill människorna han har saknat.
Samtidigt känner han att det är tomt nu när det är över.
– Du har haft en uppgift som du ska lösa och leverera resultat på. Det har varit huvudfokuset, men nu när det är över så tänker man ”vad gör jag nu”. Det finns självklart uppgifter att lösa här hemma också, som är minst lika viktiga. Så det är inte slut på det sättet.
Han är gruppchef på pjäskompaniet vid A9.
Pamela Castro tycker det är jätteskönt att sonen äntligen är hemma.
– Det har varit jättejobbigt. Det var ju val där nere under tiden, så det var extra känsligt för oss. Nu har han gjort det och upplevt det. Det är en erfarenhet för livet. Men nu vill jag ha honom kvar här.
Chefen för den svenska styrkan, Anders Högrell, tycker det känns bra att komma hem. Han är stolt över sitt förband och den insats de har gjort i Afghanistan för folket där.
Vad är den viktigaste erfarenheten den här gången?– Det är att alltid bygga ett lag så att alla är med och bidrar med sin del. Det är inte en mans eller en kvinnas jobb att göra en sådan här sak. Alla måste vara med, alla måste vara viktiga. Man måste vara lyhörd för dem man har med sig och mot dem man ska jobba tillsammans med där ute, både afghanerna och de andra länderna som är med resolute support.
Anders Högrell anser att det är direkt nödvändigt att finnas på plats och stödja de afghanska säkerhetsstyrkorna för att tillsammans med dem försöka förbättra den rådande säkerhetssituationen.
De har märkt av att det varit extra oroligt i och med valet.
– Det var mycket oroligt före valet, men mindre under själva valet än vad man hade beräknat. Därför höll den planen som den afghanska säkerhetsstyrkan gjort, militären och polisen. Det var färre incidenter än för fyra år sedan och det var ett högre valdeltagande.
Det har också varit den första vapenvilan på nästan 40 års krig i landet. Anders Högrell bedömer att det finns en trötthet över den situation som man lever i nu med krig och terrorism.
– Jag ser det som en vilja att man nu kan börja överväga att sätta sig vid förhandlingsbordet och ta fram en mer långsiktig lösning, som kan leda till en fredsuppgörelse. Däremot är Afghanistan inte Sverige och därför kommer det ta väldigt lång tid innan vi ser något som vi skulle säga är ett väl fungerande demokratiskt samhälle.