Fem afghanska män inledde hungerstrejken på torsdag klockan nio. På fredagn anslöt ytterligare två.
I dag på förmiddagen tillkallade Barbro Hällgren Andreasson, Röda korset, en läkare.
- Det finns en läkare inom den afghanska asylgruppen, men jag vill ha de officiellt. När man inte äter eller dricker händer det saker i kroppen och vi märkte att två av dem har börjat må sämre, säger hon.
De hungerstrejkande sover vid Migrationsverkets entré och har fått filtar och täcken av IOGT-NTO.
- Vår förhoppning är att de ska få ett positivt besked eller i vart fall att deportationen av familjerna ska stoppas och att Migrationsverket omprövar deras fall, säger Ahmad Aklil Khalil, även kallad Zaki, och talesperson.
Svår situation
Han berättar att Migrationsverkets representant under fredagen ville att gruppen skulle lämna en gemensam ansökningshandling med de ny fakta om den förvärrade situationen i Afghanistan.
- Vi kommer att göra det, men hungerstrejken fortsätter. Vi efterfrågar en mänsklig och rättvis behandling från Migrationsverket, säger Zaki och påpekar att de asylsökande redan tidigare individuellt skickat in handlingar om den allt svårare situationen för civilbefolkningen i hemlandet.
- De flesta har ändå fått negativt besked.
Demonstrationen i centrala Boden på lördagen samlade inte bara afghaner i Boden, utan det kom familjer från Kiruna, Haparanda och även från Skellefteå. Arrangör var Afghanska föreningen i Boden.
Är desperata
Zia Haydari, ordförande, säger att föreningen stöttar sina landsmän som befinner sig i en svår personlig situation.
- De flydde från terror och hot. Afghanistan är fortfarande inte ett tryggt land. Det som händer där är svårt, men det som händer här är också svårt. Vi kan inte göra något åt det som händer i Afghanistan, men vi kan försöka att göra något åt det som händer här.
- Människor blir desperata. De vill påverka Migrationsverket och känner att de blivit orättvist behandlade. De har kommit fram till ett tungt beslut, att de hellre dör här än där, säger Zia Haydari och påpekar att det krävs ett politiskt beslut för att stoppa avvisningarna tillbaka till Afghanistan.
Ingen yttrandefrihet
Zaki beskrev situation i sitt hemland med avsaknaden av yttrandefrihet och rättigheter för kvinnor.
- Afghaner har inte yttrandefrihet på flera sätt. En korrumperad regering hotar människor som uttalar sig i radio och teve. Media stoppades från att komma in i parlamentet. Kvinnor har inga rättigheter. Många kvinnor får inte utbilda sig. De stoppas av mannen. De äldre låter inte kvinnor och män gifta sig med vem de vill, säger Zaki och påpekar att det inte har något att göra med deras religion.
Han ser det istället som att regeringen misslyckats införa dessa fri- och rättigheter i samhället.
"Lyssna och se"
Marjam Salihi har bott i Sverige i sju år. Hennas pappa och bror har redan skickats tillbaka. Hon sa till bodensarna:
- Jag vill att ni ska förstå att alla inte har det lika bra som ni. Jag vill att ni bryr er, att ni lyssnar, för det handlar om människors liv. Jag vill att ni ser på barnen och de äldre.
- De här männen hungerstrejkar för sina barn. Jag vill att ni, för en minut, försöker känna hur det känns att vara afghan. Vi gör det här för att vi verkligen behöver hjälp. Jag vill att ni förstår att unga, gamla och barn kom hit med hopp om en framtid. Vi vill inte bara stanna här för att det är skoj.
I Holmsund är det också enligt tv4s textteve sex personer från Afghanistan och Iran som hungerstrejkar.