Kvinnan har inskränkt rörlighet i vänster arm och axel med nedsatt kraft. Hon lider också bland annat av svåra smärtor.
Hon jobbar inom vården och har haft sjukpenning länge.
När Försäkringskassan vägrade henne hel sjukpenning överklagade hon.
Av Förvaltningsrättens dom framgår att kvinnans behandlande läkare och företagsläkaren bedömer att hennes arbetsförmåga är helt nedsatt.
Rätten hänvisar också till den medicinska utredningen i ärendet. Den pekar på att kvinnans besvär enligt läkaren gör att hon kan vara aktiv högst 1-1,5 timme innan hon blir så trött att hon måste vila.
Förvaltningsrätten hävdar att det knappast finns "några normalt förekommande arbeten där man kan lägga sig att vila efter en timme". Domstolen anser att hon har rätt till hel sjukpenning.
Försäkringskassan överklagar. Den kräver att Kammarrätten stoppar utbetalning av sjukpenning till kvinnan, eftersom myndigheten inte kommer kunna kräva tillbaka pengarna om kassan vinner en överprövning i den högre instansen.
Tvärtemot Förvaltningsrätten anser Försäkringskassan att det finns många arbeten där det går bra att efter 1-1,5 timmes arbete ta en paus eller till och med lägga sig i några minuter.
Kassan menar att det endast skulle krävas att kvinnan arbetade tre perioder om 1-1,5 per dag med två vilopausar emellan för att hon skulle komma över 75 procent av resterande arbetsförmåga. Myndigheten tycker att hon skulle kunna ta ett arbete där hon inte behöver använda sin vänstra arm.