Ungdomsgruppen tränar två gånger i veckan. NSD är på besök veckan före jullovet.
Jan Karlsson leder träningen. Han har hållit på med brottning sedan 1960. Då var han elva år. 17 år senare kom han till BK Snar.
Han har ett brinnande intresse för sporten. Det och kamratskapet håller honom kvar.
– Det finns många delar i brottningen som är positiva, bland annat att man för träna ungdomar och föreningslivet. Det är alltid en bra sammanhållning inom brottningen oavsett åldersgrupp.
Jan Karlsson har varit ungdomsledare sedan tolv års ålder. När hans lillebror Tord, hemma i Haparanda, var sju år ville han börja brottas och Olle Björkén tyckte att Jan kunde leda honom och på den vägen är det.
Vad är roligt med ledarskapet?
– Responsen från ungdomarna och att se deras utveckling till bra brottare.
I ungdomsgruppen deltar över ett 20-tal ungdomar. Träningen varvas väldigt mycket med lek och det märks att de har roligt för ibland skrattar de så de kiknar.
Antonius Ramos, sju år, tycker det är väldigt roligt att brottas mot mamma Tausha Ramos. Hon tog med Antonius och hans bror Cheveyo till BK Snar.
– Jag kommer från USA och tillhör en brottarfamilj. Alla vi syskon brottades. Jag har en äldre bror som för ett antal år sedan följde med landslaget till Danmark, berättar hon.
Cheveyo Ramos, nio år, tycker jättemycket om brottning.
– Det är jätte, jätte, jättebra. Det är roligt att få brottas mot större motståndare. Jag känner att jag blir bättre då. Jag tycker också om att träna mycket. Det känns bra att få trötta ut kroppen.
Han tycker också om att tävla, även om det känns lite jobbigt att förlora. Däremot älskar han att vinna och berättar att han har tagit två guld, fyra silver och ett brons.
Elsa Wikström är sju år och säger att när hennes storebror Leo Wikström, tolv år, började brottas så ville hon följa med. Hon har brottats ett halvår och tycker det är kul, framförallt tycker hon om kombinationen lek och brottning. Det säger flera av deltagarna som NSD pratar med.
Elsa tycker att det kan vara ganska svårt att brottas.
– Särskilt mot dem som är större. Samtidigt så får jag lära mig mer av dem.
Hon skulle egentligen ha brottats med knattarna. Elsa Wikström säger att träningarna med ungdomsgruppen kan vara ganska jobbiga, men tillägger att det också känns bra när det är jobbigt.
När hon och jämnåriga Li Lundström brottas, utbrister Elsa när Li försöker få in händerna mellan Elsas armar och överkropp:
– Jag är kittlig.
Li tycker det är roligare att träna än att tävla. Hennes bror, Linus Lundström, nio år, däremot har en riktig vinnarskalle.
– Jag ger mig aldrig, utan kämpar hela tiden. På tävlingar, då är det allvar. Det här är lek. Men om jag ska sluta med en sport, då ska jag göra det när jag har vunnit, säger Linus.