Cirkusdirektören Tilde Björfors har bråda dagar före premiären på Östgötateatern i Norrköping på fredagen.
Så brukar det i och för sig alltid vara – men den här gången är det extra svettigt. Tilde Björfors beskriver ”Epifónima” som en mycket angelägen föreställning, men arbetet med att föra det helkvinnliga projektet i hamn har också varit smärtsamt.
– Det är ett mödosamt projekt, men också viktigt. Och processen för att skapa föreställningen har blivit lika viktig som själva resultatet.
”Epifónima” utgår från kvinnliga värden, kvinnors röster och deras sätt att organisera sig genom historien. Förebilder som listas är allt från gudinnan Ishtar, via nunnan och kompositören Hildegard af Bingen till samtida personligheter som Fatemeh Khavari, som kämpar för flyktingars rättigheter och Tarana Burke som startade internetkampanjen #metoo.
– Metoo blev som en blåslampa in i det här projektet, säger Tilde Björfors.
För även om hela teamet består av kvinnor är det inte så lätt att skaka av sig gamla hierarkier och strukturer. Vad händer till exempel om regissören träder tillbaka från sin maktposition? Vem positionerar man sig då emot? Och måste inte någon styra upp arbetet så att det inte blir fullständigt kaos på arbetsplatsen?
– Det har varit jättespännande, jättebesvärligt – och det känns jätteviktigt. På något sätt är det ju en miniatyrresa av det som samhället står inför. Vi måste skapa nya sätt att hantera den samtid vi lever i eftersom de gamla strukturerna krackelerar all over.
Om det är något som karaktäriserar de kvinnliga rörelser som har inspirerat till föreställningen så är det just frånvaron av hierarkier, att man har gått i bredd snarare än följt en ledare, att organisationen har varit cirkulär snarare än pyramidal.
Ensemblen består av sju kvinnliga cirkusartister med ursprung i bland annat Grekland, Kanada, Sverige och de palestinska områdena. Musiken har skapats av Rebekka Karijord, som har samlat in kvinnors röster från världens alla hörn och blandat dem med ensemblens egna stämmor.
Efter premiären väntar en turné som sträcker sig ungefär ett och ett halvt år framåt i tiden.
– Vi har en väldigt stor och bred publik, vilket är rätt fascinerande med tanke på att Cirkus Cirkör har kallats för aktivistcirkus. Jag är väldigt ödmjuk inför att våra föreställningar har blivit så folkliga trots att de frågor som har varit livsviktiga för oss att undersöka skulle kunna betecknas som smala, säger Tilde Björfors. (TT)