Det är en speciell tid även för ledamöterna i Europaparlamentet.
Under torsdag och fredag håller Europaparlamentet ett extrainsatt sammanträde på distans. Även i det här sammanhanget handlar det om debatt och beslut för att tackla effekterna av coronaviruset.
Dels för att begränsa smittspridningen. Dels för att mildra konsekvenserna för jobb och näringsliv i Europa.
I fokus står en resolution, som bygger på en kompromiss mellan Socialdemokraterna, den liberalkonservativa gruppen EPP, de gröna och socialliberala Renew.
Det är ett dokument som trycker på vikten av europeiskt och internationellt samarbete för att hantera krisen.
"Att stänga gränser för att möta en akut smittspridning är en sak. Varje land gör sitt yttersta för att på sitt sätt möta detta stora och allvarliga hot. Men det får aldrig bli så att vi sluter oss och att krisbekämpningen blir till en allas kamp mot alla, en sådan kamp har bara förlorare. När det gäller kunskapsutbyte, produktion av sjukvårdsmaterial och varuleveranser måste samarbetet fungera", framhåller Heléne Fritzon, gruppledare för de svenska Socialdemokraterna i Europaparlamentet.
Det är ord som tål att strykas under med rödpennan både en och två gånger i denna oroliga tid.
Svaret på coronakrisen får inte bli inskränkt nationalism och protektionism. Krisen gör det tvärtom än viktigare att betona vikten av sammanhållning och solidaritet mellan EU:s medlemsländer.
Om det är något som Europa borde ha lärt av sin historia så är det farorna med den extrema nationalism som en gång i tiden dominerade politiken och skapade krig.
Även nu är läget mycket allvarligt. Internationella Valutafonden, IMF, talar om de värsta ekonomiska konsekvenserna sedan den stora depressionen på 1930-talet och en "mycket värre" situation än under finanskrisen 2008-2009.
Därför krävs extraordinära insatser, såväl på nationell nivå som inom EU.
I det korta perspektivet behövs samlade EU-initiativ för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av krisen, som finansministrarnas överenskommelse om ett europeiskt krispaket på hisnande en halv biljon euro.
I ett längre perspektiv handlar det om att kraftsamla för återuppbygga näringslivet och arbetsmarknaden i Europa, en sorts modern Marshallhjälp.
Embryot till en sådan plan finns redan i EU-kommissionens gröna giv. Rätt hanterad och utformad kan den bli en viktig stimulans för att kicka igång jobb och ekonomi efter coronakrisen.
Större investeringar i förnybar energi, gröna jobb och miljövänlig teknik är inte bra bara för planeten och klimatet. De medverkar också till att skapa nya arbetstillfällen och växande företagsamhet.