Det är heta diskussioner om ny skolstruktur och besparingar som pågår i Kirunas skolor. Behovet av en förändring av skolans organisation/struktur är nödvändig, men förslaget som kom innan jul verkar vara dåligt förankrat, ett hastverk och med avsaknad av insikt om hur en förändringsprocess ska genomföras. Inga risk- och konsekvensanalyser eller syfte och mål finns. Man gör sig av med viktiga resurser i kommande skolstruktur, nämligen assistenterna, redan innan den presenterats. Sista datum för remissvaren är den 15 januari – inte konstigt att reaktioner blir kraftiga från de som berörs.

En ny skolstruktur behöver tid att växa fram och vara väl förankrad bland lärare, rektorer, elever och inte minst föräldrar för att bli hållbar. Den borde också vara förankrad bland de politiska partierna, då beslutet om ny skolstruktur inte i första hand är en partipolitisk fråga. Det handlar om att skapa bra förutsättningar för våra barn och ungdomar att få tillgång till en skola som ger den bästa grunden till en bra framtid. Misslyckas vi där är risken stor för personliga tragedier och ett samhällsekonomiskt misslyckande.

Jag har tittat på hur andra kommuner arbetat med förändringar, där tonvikten ligger på förståelse, förankring och hållbarhet.

• I Arvika ägnas gott om tid till att ta fram en ny skolstruktur som man valt att kalla ny skolorganisation, då det handlar om mycket mer än bara lokaler och hur man ska flytta elever.

• Fullmäktige i Hudiksvall tillsatte en grupp bestående av representanter från alla politiska partier för att tillsammans med professionen starta arbetet med en ny skolstruktur. Gruppen tillsattes 2017 och stoppdatum för remissvaren var sista april 2019.

• Tjörns kommun valde långsiktighet för att nå en mer hållbar skolstruktur. Tack vare det har Tjörn lyckats få fram många olika förslag till ny skolstruktur.

• I Boden har man också valt att skynda långsamt. Man tillför ekonomiska resurser till skolan, trots en ansträngd ekonomi, som en del av Bodens tillväxtmål att bli 30 000 invånare: ”Utbildningsnämnden har ett uppdrag som står i fokus för kommunens utveckling de närmaste åren. För att Bodens kommun ska växa till 30 000 invånare måste förskolor och skolor kunna ta emot fler barn och ungdomar”.

Vårt ansvar som politiker är bland annat att skapa bra förutsättningar för våra barn och ungdomar så de får tillgång till en skola som ger de bästa förutsättningarna till en bra framtid. Denna ambition kan uppnås och samtidigt få en effektivare skolverksamhet, förutsatt att lärare och rektorer blir involverade i förändringsprocessen. Men då måste politiken veta åt vilket håll vi ska med skolan dvs ha en tydlig riktning (mål), annars kan man gå vilse.

Ett realistiskt mål för Kiruna är att vara topp 50 till år 2025 i Lärarförbundets undersökning om bästa skolkommun – nu är vi på 111:e plats. Dessutom måste vi eftersträva bättre effektivitet, till exempel genom att minska kostnaden per elev med en viss summa till 2025.

När skolledningen tillsammans med medarbetarna får svara på frågan hur kan vi göra för att komma dit, är jag övertygad om att vi kommer att få massor av konkreta förslag till åtgärder som resulterar i att Kirunas skolor når dessa mål.

Jag föreslår ett omtag i processen och gör det i tid, innan det spårar ur fullständigt.