Det anser miljökämparna i Vuollerim efter att regeringen gått fram med sin lagrådsremiss, där det står klart att några större miljöåtgärder inte kommer att göras i Luleälven i framtiden.
– Vi känner oss jävligt lurade och överkörda. Jokkmokks kommun har inte fått vara med alls i processen på slutet, säger Kurt Lundström, ordförande i Vuollerimgruppen och Lule älvdals serviceorgan (LÄS).
Sedan 2013 har de drivit frågan om ett pilotprojekt med tappning på tio kubikmeter per sekund i Letsi torrfåra, Europas längsta torrlagda älvfåra. Tanken har varit att undersöka möjligheterna att väcka torrfåran till liv i syfte att få igång fisketurism och besöksverksamhet.
Vuollerimgruppen har lyft fram Sveriges anpassning till EU:s vattendirektiv som ett starkt skäl att testa projektet.
Men planerna har stött på motstånd, inte minst från Vattenfall. Bolaget har räknat ut att tappningen skulle ge ett bortfall i energiproduktionen på 100 gigawattimmar, motsvarande Jokkmokks årsförbrukning.
– Vi har sagt att vi är villiga att göra miljöåtgärder men att man bör prioritera var man ska göra åtgärderna genom att väga miljönyttan mot energinyttan. Luleälven är ur ett energiperspektiv den ojämförligt viktigaste producenten av förnyelsebar el, säger Christer Ljunggren, vd för Vattenfall Vattenkraft.
Vattenfall anser att lagförslaget är väl balanserat i det perspektivet.
– Vi står bakom förslaget och vi tycker det är bra att det kommer nu. Det ger oss långsiktiga förutsättningar att investera och planera för framtiden, säger Ljunggren.
Han bekräftar att korttidsregleringarna sannolikt ökar i framtiden. De miljöåtgärder som Vattenfall vill göra handlar om att anpassa biflöden till Luleälven så att exempelvis stationär öring kan leka.
Det kommer dock bara få en marginell betydelse, anser Framtid i Jokkmokks Roland Boman, vattenpolitiker i Jokkmokks kommun.
– Det blir mest för ögat. Vattenfall har fått igenom i stort sett allt de bett om. Sverige har använt sig av alla de möjligheter till undantag som EU-rätten ger. Förloraren är Jokkmokk. Mångmiljonbelopp från Luleälven kommer att användas till miljöåtgärder i södra Sverige. Det är ett stort svek, säger Boman.
Christer Ljunggren säger sig ha förståelse för synpunkterna.
– Om jag levt nära älven innan den byggdes ut hade jag nog haft samma känslor. Men återigen, Luleälvens kraftstationer är oerhört viktiga för Sveriges energiproduktion.
Om beslutet klubbas i riksdagen före sommaren kan den nya lagen börja gälla från 1 januari 2019.