Birgitta Enqvist, 55 år, Skurholmen: "Jag räknade ut härom dagen att jag arbetat på 38 olika ställen. Det har varit allt från att vara travfotograf till att jobba på badhus. Första gången jag fick ett fast jobb gick jag hem och grinade. Då var jag 35 år. Det där med att skriva på papper, binda sig och vara låst på något vis har varit svårt. För mig har det känts som en frihet att inte ha ett sju till fyra-arbete, och friheten har alltid varit viktig för mig. Då blir jag trygg.

Alla arbeten har handlat om möten med människor. Jag är en oerhört social person som gärna pratar med folk om både det ena och det andra. Jag tror att hela affären där jag jobbar nu vet att jag blivit mormor i dag. Till exempel. Den här platsen är den jag jobbat längst på. Jag är uppe i 15 år nu och det känns riktigt bra. Men då är det också ett väldigt flexibelt yrke. Arbetstiderna är varierade, man kan vara ledig mitt i veckan, det gillar jag.

Att jag nu varit här så länge har lett till många glada möten, inte bara på jobbet. Stammisar fångar ju upp en på stan och kramas och snackar. Det gillar jag. Och titt som tätt dyker det upp någon gammal klasskompis eller vän från förr mitt emot mig i kassan. De kanske jag aldrig skulle ha träffat om jag inte jobbat här.

Den kund jag minns bäst är en kille som var här och handlade med sin pappa och blev väldigt nyfiken på vad jag höll på med i kassan. "Vill du komma hit och prova?" frågade jag och han hoppade glatt in. Då var han väl runt sex år, men efter den dagen knogade han att komma tillbaka med föräldrarna regelbundet och var som en liten praktikant. Vi fixade egna arbetskläder åt honom så han var så stolt när han kom hit och jobbade. Allt medan föräldrarna kunde ta sig en kopp kaffe i caféet. Den grabben glömmer jag aldrig.