Aitik blir allt större...
Sida vid sida med den gamla har en helt ny produktionskedja vuxit fram i Aitik – Aitik 36.– Det har varit en rejäl utmaning och som att bygga nytt ute i skogen. För det fanns ingen infrastruktur alls, säger Hans Jönsson, projektledare, om det 20 kvadratkilometer stora området där imponerande anläggningar nu tar plats.
Verksamheten i Aitik står aldrig stilla. Gråbergs- och malmbrytningen i dagbrottet pågår dygnet runt, året runt.
Foto: Pär Bäckström
För Aitik sover aldrig. Malmen ska upp oavsett dag i almanackan och det nya bygget färdigställas inom planerade tidsramar.
Första driftsättning av Aitik 36, som togs beslut om 2006, sker den 1 april nästa år och den andra i juni. Under 2010 blir även ett nytt dagbrott – Salmijärvi – verklighet i anslutning till den nya produktionskedjan och i samma veva öppnas den nya järnvägsterminalen. Där ska malmen lastas för vidare transport till Rönnskär, via det tre kilometer långa stickspår som byggts ut från Banverkets stambana till Aitik. Aitik utökar bemanningen med 50 tjänster varav de flesta börjar vara tillsatta. Intresset har varit mycket stort.
– Aitik har byggts ut i flera etapper sedan starten 1968 och det här är den fjärde expansionen, säger Hans Jönsson, projektledare för Aitik 36.
36 står för 36 miljoner ton malm per år. Alltså en fördubblad malmproduktion som ska ge Aitikgruvan en ökad livslängd på minst tio år, enligt Jönsson.
– Om vi inte investerat hade Aitik räckt till 2016, nu kan gruvan leva till 2027 minst. Hur kan det komma sig kanske många undrar. Tar inte malmen fortare slut om man ökar produktionen? Nej, det är precis tvärtom, säger han och förklarar:
– En ökad produktion sänker kostnaderna per ton och sänker man kostnaderna kan man bryta malm med lägre metallhalter, vilket innebär att man tar hand om mer av de metaller som finns i backen. Vi investerar i långsiktighet och det är inte sagt att det här är sista gången vi bygger ut.
Aitik 36 innebär även en energioptimering och med det förstås kostnadsbesparingar.
– I dag pumpas produktionsavfallet ut tillsammans med vatten på sandmagasinet, fem kilometer bort. I framtiden ska allt material transporteras på bandtransport, vilket blir billigare energimässigt. Ett tunnelsystem genom berget möjliggör även upptag ur dagbrottet via bandtransport, säger Hans Jönsson.
Den nya malmen finns bland annat under nuvarande anrikningsverk, kontor och verkstadsbyggnader. Anrikningsverket kommer att rivas och säljas under kontrollerade former, när det nya är i stabil drift. Övriga byggnader ska så småningom flyttas till det nya produktionsområdet. En nybyggd truckverkstad finns redan på plats där, med kapacitet och utrymme för de nya 300-tonstruckarna som är på ingång.
I övrigt är samtliga delar i produktionskedjan så gott som installerade och endast provkörningar och justeringar återstår.
– Vi är inte på upploppet ännu men närmar oss sista kurvan, säger Hans Jönsson och fortsätter:
– Vi har passerat många risker men det har gått enligt planerna tidsmässigt. Nyckeln i det hela blir att få det i drift. Valet av område gjorde att vi fick verkligen börja från skratch med att borra efter vatten och dra elström och det var en rejäl utmaning. Det fanns ingen väg hit upp så vi fick bygga en ny på sex kilometer.
En ny väg byggs i detta nu även till det nya dagbrottet Salmijärvi, som öppnas söder om det befintliga dagbrottet, med en korsning i två plan genom en trucköverfart över den vanliga bilvägen.
En del i förberedelserna för det nya dagbrottet, i det nya Aitik, i Europas gruvhuvudstad Gällivare.
Aitik 36
Två nya krossar – en i dagbrottet på 285 meters djup av 400, och en på markytenivå krossar malmen.
En sju kilometer lång bandtransportör, varav 3,5 går under jord, fraktar upp den krossade malmen till ett mellanlager med en kapacitet på 30 000 ton och vidare till malmlagret med 200 000 tons kapacitet. Det senare håller 60 meter ovan markytan och 30 under.
Därifrån transporteras malmen vidare till anrikningsverket som har en yta som två fotbollsplaner, 15 800 kvadratmeter, och en volym större än Globens, 710 000 kubikmeter.
Malmen mals i två parallella kvarnserier vardera bestående av en primär och sekundär kvarn. De hör till världens största autogena kvarnar, det vill säga kvarnar i vilka malmen maler sig själv genom att bitarna studsar mot varandra.
Efter malningen separeras koppar och mineraler ut genom flotation.
Sedan avvattnas och renas koncentratet i flera omgångar i förtjockare och pressluftsfilter innan det transporteras i lastbilar till järnvägsterminalen.
Där lastas det i malmvagnar för vidare transport till kopparsmältverket Rönnskär, utanför Skellefteå.
Hela produktionskedjan håller för en maxkapacitet på 8 000 ton malm i timmen, Aitiks plan är 4 000–5 000 per timme.
1 000 personer i entreprenörsfirmor har som mest varit sysselsatta samtidigt i uppbyggnaden av Aitik 36, plus Aitiks egen projektorganisation på 45 personer.
Planerade 5,2 miljarder i kostnader har ökat till 6 under projektets gång och härleder till att byggnadssidan ökat i volym.
Så jobbar vi med nyheter