Det ena handlar om åtgärder för att höja dammsäkerheten i sandmagasinet. LKAB har lagt ut över 100 meter långa stödbankar vid nordvästra delen, som avgränsar magasinet mot sjön Nalojärvi.
– LKAB har byggt bankar på dy och torv när magasinet anlagts. Lagret är halt vilket innebär att dammen riskerar att hamna på glid. För att stoppa utglidningen har LKAB anlagt förstärkningsbankar. Det har de rätt att göra men de måste få godkänt av mark- och miljödomstolen, säger David Berggård, miljöingenjör vid länsstyrelsen.
Länsstyrelsen anser i sitt yttrande till mark och miljödomstolen bland annat att LKAB inte redovisat om åtgärderna är tillräckliga och inte heller hur riskerna ser ut.
– I princip är det en panikåtgärd eftersom man gjort det innan det tillståndsprövats. Vi vill veta mer. Finns det fler risker? Är tryckbankarna tillräckliga? säger Berggård.
Det andra ärendet är en tillståndsprövning. LKAB vill öka deponeringen i sandmagasinet, och bland annat höja dammen och bygga ut klarningsmagasinet, som ligger nedströms sandmagasinet.
Länsstyrelsen tycker inte att gruvbolaget på ett tillräckligt bra sätt redovisat vilka effekter en utbyggnad kan få, och kräver kompletteringar och klargöranden.
– Vi anser att det finns brister i LKAB:s redovisning av hur grundförutsättningarna för dammarna ser ut. Ju högre du bygger dammarna, desto viktigare är grundläggningen, säger David Berggård.
I ett katastrofscenario hotas både Gällivares grundvattentäkt Sarkasvaara och Lina älv, som tillhör Torne- och Kalix älvs Natura 2000-område, menar myndigheten i sitt yttrande till mark- och miljödomstolen.
– Det finns risk för en dominoeffekt. Om sandmagasinet havererar finns det risk att klarningsmagasinet inte kan hålla emot, säger David Berggård.
Det skulle i sådana fall innebära att orenat processvatten och anrikningssand når Lina älv, som är en av recipienterna. Lina älv mynnar via Ängesån i nationalälven Kalix älv.
– Ungefär hälften av älvens vatten går till grundvattentäkten, uppger Berggård.
LKAB har enligt länsstyrelsen motsatt sig att göra en prövning enligt Natura 2000, som är en mer ingående prövning där bland annat en begränsning av utsläppen måste redovisas.
Mark- och miljödomstolen avvisade LKAB:s krav. Då överklagade LKAB till mark- och miljööverdomstolen, som även den gick på länsstyrelsens linje och avslog överklagan.