– Vi såg att vi kunde optimera vården och vi har jobbat mot de målen och lyckats tills stor del att nå dem, säger Linda Liinanki, teamansvarig processledare och sjuksköterska inom hjärtsjukvård.
Gällivare sjukhus fick bara ett poäng, av elva möjliga, i Hjärt - och lungfondens årliga kvalitetsindex för 2013 som görs i samarbete med kvalitetsregistret Swedeheart. Elva olika indikatorer ligger till grund för kvalitetsindexet, fem gäller det akuta omhändertagandet, fyra rör patienternas hälsa ett år efter hjärtinfarkten, två indikatorer hur stor andel av patienterna som rapporteras in till kvalitetsregistren. En låginrapporteringsgrad kan bland annat betyda att många patienter vårdas på annan plats än hjärtintensiven och därför inte får optimal vård.
– Förra året fick vi pris för bästa täckningsgrad i Sverige på Swedehearts årsmöte. Om man har en låg täckningsgrad blir det en osäkerhet i vad siffrorna egentligen ger, säger läkaren Carl Norin.
Hjärtsjukvården innefattar flera olika områden som hjärtinfarkt, kranskärlsjukdom, hjärtsvikt och olika typer av retledningrubbningar.
– Kring hjärtinfarkt och kranskärlsjukdom är människor ganska upplysta men man vet inte lika mycket om hjärtsvikt, säger Linda Liinanki.
Inom hjärtsviktsvården arbetar man i team och i gruppen ingår hjärtsjuksköterskor, läkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kurator och dietist.
– Vi har en gedigen utbildning både för patienter och anhöriga för att göra patienten delaktig i den egna vården. Sedan 2014 har vi aktivt arbetat med att göra förbättringar som lett till ett nytt arbetssätt. Vi jobbar kontinuerligt med att förbättra verksamheten med patienten i fokus och vi har ett väl fungerande samarbete med hjärtcentrum i Umeå och kompetenssjukvården i Sunderbyn, säger Linda Liinanki.
Sjukvården arbetar sedan ett par år med videoteknik som gör det lättare att delta på utbildningsdagar och med videokonferenser.
– Videotekniken har gett oss fantastiska möjligheter. Visst har vi deltagit tidigare men det har inneburit resor och alla kan inte delta, säger verksamhetschef Anna-Karin Lindmark.
Överläkare Ola Wulf säger att de behåller patienten ett år efter behandling för att de ska bli så optimerade som möjligt.
– Det har vi gjort i fyra år, och för ett år sedan började man diskutera detta på nationell basis, säger han.
Han påpekar att ultraljud används för att diagnostisera hjärtsvikt.
– Nästa år ska vi satsa på att samarbeta med primärvården. Prognosen för obehandlad hjärtsvikt kan vara väldigt dålig. Ett mål för 2019 är att vi ska komma så långt det bara går, säger han.