Glesbygdens miljonsmäll – bygdemedlen hotas

En ny statlig utredning föreslår att bygdemedlen avskaffas. Blir det verklighet så mister Norrbotten över 50 miljoner kronor per år. Hårdast drabbas Jokkmokk och Gällivare.

OROAD. Gällivares kommunalråd Tommy Nyström tänker protestera mot förslaget att bygdemedlen kan dras in.

OROAD. Gällivares kommunalråd Tommy Nyström tänker protestera mot förslaget att bygdemedlen kan dras in.

Foto: Marie Ridderström

GÄLLIVARE2014-06-26 11:09

– Det här är något som vi kommer protestera hejvilt emot. Utan de pengarna skulle vi ha det mycket besvärligt. De är grunden i utvecklingsenhetens arbete, säger Tommy Nyström (S), kommunalråd i Gällivare.

För Gällivares del handlar det om drygt 11 miljoner kronor per år. För Jokkmokk är det nästan 20 miljoner kronor.

Bygdemedlen är statliga pengar som kommuner som drabbats av vattenkraftsutbyggnaden får, och som öronmärkts för utveckling av näringsliv och service. Vattenverksamhetsutredningen, som presenterades i början av juni och som gjorts på uppdrag av regeringen, föreslår att stödet avskaffas och omfördelas till vattenvård eftersom det inte är direkt kopplat till de skador som gjorts i vattenmiljön.

– Bygdemedlen är den enda kompensation vi får och det är i ärlighetens namn ett ynkligt stöd om man ser på vad vattenkraften ger för intäkter och vad de intrång som gjorts orsakat. Vi använder pengarna till turism och näringslivsutveckling. De går också till kulturen och fritiden eftersom många föreningar får hjälp med utvecklingsprojekt. Jag ska ner på Almedalsveckan och ser jag folk från regeringskansliet där ska jag ta den här frågan med dem, säger Tommy Nyström.

Jokkmokks kommunalråd Stefan Andersson (S) känner igen tankegångarna om bygdemedlen.

– Under förra valperioden kom det en annan utredning som handlade om att pengarna skulle dras in och i stället kunna användas till att exempelvis förbättra vattenstatusen i Mälardalen och södra Sverige. Då gick vi ihop alla partier i Jokkmokk i ett yttrande där vi skarpt tog ställning emot detta, säger Stefan Andersson, som ifrågasätter om det över huvud taget är möjligt att röra bygdemedlen.

– Det är ju pengar som är reglerade i vattendomar. Ska man riva upp alla de domarna? Det låter orimligt. Helt vansinnigt. Eftersom det inte finns någon lokal nivå på fastighetsskatten får vi ingen intäkt av vattenkraftverken där heller.

Föreningen Sveriges vattenkraftkommuner vill att ersättningarna i stället ska ökas.

– Jag har tittat på den modellen de har i Norge och där är det klockrent. Där delas skatten på de producerande kraftverken ut regionalt och det är så vi vill ha det, säger ordförande Ingvar Persson till Länstidningen Östersund (LT).

Föreningen håller på att ta fram en liknande modell för Sverige.

– Enligt den modellen ska alla kommuner i de nordligaste länen få en grundersättning och sedan ytterligare ersättningar till berörda bygder. Det handlar om 5,4 miljarder, säger Ingvar Persson till LT.

Utbetalda bygdemedel 2013 Detta är bygdemedel

FAKTA

Så här mycket fick Norrbottens kommuner i bygdemedel förra året:

Jokkmokk: 19 905 900 kr.

Gällivare: 11 241 848 kr.

Arjeplog: 6 599 451 kr.

Boden: 5 300 000 kr.

Arvidsjaur: 840 000 kr.

Luleå: 591 000 kr.

Förutom detta så betalas det även ut drygt sju miljoner kronor, huvudsakligen till Luleälvsfonden och Skellefteälvsfonden. Totalt fick Norrbotten bygdemedel för 51,7 miljoner kr.

Bygdemedel är en ersättning till bygder som blivit berörda genom utbyggnaden av vattenkraft. Pengarna hanteras av länsstyrelsen.

Bygdemedel som inte ska användas till att ersätta skador som orsakats av vattenkraften kan sökas av framför allt kommuner och ideella föreningar. Pengarna ska användas till investeringar för ändamål som främjar näringsliv eller service i bygden eller annars är till nytta för denna.

Fakta: länsstyrelsen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om